Komplexa globala effekter av minskade naturresurser

Anubisbabianer. Foto: Muhammad Mahdi Karim via Wikimedia

Anubisbabianer. Foto: Muhammad Mahdi Karim via Wikimedia

Biologen Justin Brashares besökte 1998 Ghana för att forska om antilopers beteenden, men istället fick han uppleva en tydlig koppling mellan naturresurser och sociala konsekvenser. Något som sedan dess sysselsatt honom i hans forskning.

Justin Brashares hittade inga antiloper att forska på 1998 och han såg inte heller speciellt många flodhästar, leoparder eller lejon. Istället såg han mängder av aggressiva anubisbabianer som plundrade majsodlingar, stal kycklingar och orsakade stora förluster för många ghananer. Detta fenomen ledde i sin tur till att många barn tvingades vara hemma från skolan för att hjälpa till med att vakta gårdarna och därmed en försämrad utbildningsnivå för många unga ghananer.

När Justin Brashares försökte ta reda på hur utvecklingen kunnat gå så här fick han reda på av lokalbefolkningen att det berodde på fisket. När kusterna längs Ghana blivit allt mer utfiskat ägnade sig allt fler istället åt jakt. I takt med att människans bytesdjur försvann från närområdet tvingades även de större rovdjuren söka sig längre bort från gårdarna. Då skapades en frizon för babianerna som utan hotet från rovdjur kunde expandera och öka i antal nästan okontrollerat. Därför sökte de föda bland människornas boningar och odlingar.

Brashares sammanställde forskningen 2009 och fann att 65 procent av barn i skolåldern i 64 babian-påverkade byar stannade hemma från skolan minst en månad, och många betydligt längre än så. Det decimerade fiskebeståndet i havet hade alltså haft en tydlig påverkan på utbildningsnivån i landet under minst tio års tid. Detta samband gick att hitta även i annan forskning om andra platser i Afrika.

Fiske. Foto: J-P Lahall

Fiske. Foto: J-P Lahall

Sedan dess har Justin Brashares och hans studenter kollat på de globala sociala effekterna av minskade populationer av fiskar och vilda djur. Han har funnit många exempel på tydliga kopplingar. I Thailand tvingas fiskare jobba hårdare för att få samma fångster i takt med att fiskbeståndet minskar och desperationen har orsakat en ökning av barnarbete och slavförhållanden i fiskebranschen. Enligt FN är upp till 15 procent av alla fiskare i världen i någon form av slavliknande arbetsförhållande. Uppgörelser om olika fiskerättigheter beräknas dessutom ha dödat 3900 personer i Thailand och i Somalia menar Brashares att kampen om naturresurser var en av de utlösande faktorerna till inbördeskriget som startade 1991 och pågår än idag.

Sammanlagt ger fiskar och djur sysselsättning till 15 procent av världens befolkning till ett värde av över 4000 miljarder kronor och kampen om dessa naturresurser har lett till både väpnade konflikter och omänskliga arbetsförhållanden.

Enligt Brashares missar ofta forskare att koppla samman flera effekter i sin forskning. Det forskas om minskande fiskpopulationer, men det sätts sällan i samband med barnarbete och slavliknande arbetsförhållanden. Ibland rapporteras det om arbetsförhållanden för fiskare, men då inte om det minskande fisket. Forskare är enligt Brashares alltför specialiserade och ser därför inte hela bilden, det måste förändras i framtiden för att vi bättre ska kunna hitta de verkligt viktiga och övergripande frågorna.

Källa: The New Yorker och BBC