32 av landets 51 samebyar har ansökt om katastrofstöd. Anledningen är att vinterbetet är ”i princip obefintligt” och till och med sämre än katastrofåren 2006/2007. Nästan alla samebyar hel- eller stödutfodrar därför sina renar.
Ren vid Nipfjället. Foto: Erik Hansson
– Blir det nu en sen och lång vår kan det bli en katastrof för näringen, säger Tomas Juuso, renskötare i Luokta-Mavas sameby, till Norran.
Enligt de renskötare som tidningen Norran pratat med kunde renarna förr, när snön blev djupare, äta lav från träd under vintern, men de lavskogar som behövs ”finns inte längre”. Dessutom har det bildats en isskorpa av blidvädret som gör det svårt för renarna att nå betet – något som också drabbat årets sorkar.
Stödutfodringen ses som ett nödvändigt ont.
– Renen mår ju bäst av den mat den gräver fram. Instängda renar blir lättare sjuka och smittar andra, säger Anders-Erling till Norran.
Vintern 2006/2007 betalades det ut 25 miljoner i katastrofstöd till 32 samebyar. Detta stöd betalas ut av regeringen.
Källa: Norran
Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!
Katastrofalt år för rennäringen: http://t.co/xbfkstKaqX #swgreen
Rennäringen är ju en nationalekonomiskt sett högst marginell näring, med redan innan eventuell katastrofersättning en hel del statsstöd. Endast drygt 2000 personer sysselsätts i en näring som disponerar ca 50 % av Sveriges yta (Renbeteslandet). Dessutom är näringen skyddad så till vida att t. ex. jag inte får starta renskötsel.
Stoppa allt stöd till denna relikt från forna tider.