Kan istiden förklara hur varmare klimat påverkar arktiska djur?

Genom att studera den senaste istiden och hur olika arter agerade när det skandinaviska istäcket drog sig norrut kan vi kanske få reda på hur arktiska arter kommer hantera den globala uppvärmningen. Det har forskarna Love Dalén och Vendela Kempe Lagerholm tittat närmare på.

Under den senaste istidens maximala utbredning var hela Norden, Storbritannien, Baltikum, norra Tyskland och de nordvästra delarna av Ryssland i stort sett helt täckta av is. Under den här tiden hade stora delar av Europa ett arktiskt klimat som gynnade arter som vi idag enbart hittar i de nordligaste delarna av vår världsdel. Fjällrävar, renar, ripor och lämlar var utbredda i Centraleuropa medan de arter vi nu förknippar med Centraleuropa, Götaland och Svealand var förpassade till områden nära Medelhavet där de på den tiden hittade rätt klimat för att överleva.

LÄS ÄVEN: • Kraftig minskning av våra fjällfåglar

Brunbjörn. Foto: Niclas Ahlberg http://www.natursidan.se/tag/niclas-ahlberg/

Brunbjörn, en av vinnarna efter istiden. Foto: Niclas Ahlberg 

Varmt klimat gynnar björnar
När klimatet började bli varmare smälte isen undan mot bergskedjan Skanderna, som till viss del ännu idag består av glaciärer. För många djur innebar det att nya livsmiljöer öppnades upp. Det ledde bland annat till att brunbjörnen stortrivdes i Skandinavien.

Love Dalén, professor i evolutionsgenetik vid Naturhistoriska riksmuseet, menar att Skandinavien förr var en genetiskt smältdegel med stor variation bland brunbjörnarna eftersom de hade vitt skilda ursprung. De kom både söderifrån från Europa via Danmark och från öst, landvägen via Finland, och hade därmed stor genetisk variation. Sedan dess har mycket hänt. Brunbjörnarna jagades så hårt på 1900-talet att det bara återstod 130 individer. Därmed försvann också mycket av den genetiska variationen.

Utmaning för arktiska arter
För de arktiska arterna innebar den smältande isen både en utmaning och en möjlighet. Tidigare var den rådande teorin att de arktiska djuren följde med det minskande istäcket norrut i Europa i takt med att isen smälte, men ny forskning testar den teorin för ett flertal arktiska arter.

Love Dalén har tillsammans med bland andra Vendela Kempe Lagerholm publicerat ett flertal studier i internationella tidskrifter, där de analyserat förhistoriskt DNA från istida fynd av ripor, fjällrävar och lämlar och kommit fram till att arterna har haft olika metoder för att tackla klimatförändringarna.

Det fanns tre olika teorier att testa för de arterna som idag lever i Skandinavien. Följde de den smältande isen norrut från Centraleuropa, kom de österut från isfria områden i Ryssland eller kan de på något sätt ha överlevt i Skandinavien, trots istiden?

Fjällräv i vinterdräkt på Mittåkläppen. Foto: Erik Hansson

Fjällrävar lever högt upp i de svenska fjällen och de kommer troligen få problem när klimatet blir varmare. Foto: Erik Hansson

Fjällrävar
För fjällräven var resultatet tydligt. När man tog DNA-prov på den skandinaviska populationen och jämförde den med populationer från Centraleuropa respektive Sibirien under istiden så fann man inga bevis för att de skandinaviska fjällrävarna härstammar från en sydlig population. Genetiskt påminner de istället väldigt mycket om fjällrävarna från Sibirien.

LÄS ÄVEN: • Lovande framtid för fjällräv trots kraftig minskning i år

Det verkar med andra ord som att fjällrävarna som nu lever i Skandinavien har vandrat in från Sibirien medan de som tidigare levde i Centraleuropa dött ut. Love Dalén menar att det kan ha berott på att rödräven var bättre lämpad att överleva i det nya klimatet och att fjällräven helt enkelt konkurrerades ut. En situation som påminner om de svenska fjällen i dagsläget där rödrävar blir ett allt större hot mot fjällrävarna.

LÄS ÄVEN: • Jakt framgångsrik metod för att hjälpa fjällrävar och fjällgäss

Nipfjället är en bra plats för att spana efter fjällripor. Foto: Erik Hansson

Fjällripor kommer troligen drabbas hårt av ett förändrat klimat. Foto: Erik Hansson

Ripor
När det gäller fjällripor och dalripor visar dock DNA-analyser ett annat mönster än det fjällrävarna visade. Riporna verkar ha följt med istäcket norrut eftersom de ripor som nu lever i norra Skandinavien tycks härstamma från fynd man gjort söderut i Europa under istiden för tiotusentals år sedan.

I slutet av istiden rörde sig istäcket med en hastighet av ungefär 300 meter per år så det måste ha varit en relativt snabb flytt.

– De här fåglarna visar ett ovanligt mönster, med genetisk kontinuitet i Europa ända sedan istiden. De ripor vi har idag tillhör samma populationer som fanns här då, fast längre söderut. De lyckades alltså flytta i takt med de snabba klimatförändringarna, säger Vendela Kempe Lagerholm, försteförfattaren i en studie, som publiceras i Global Change Biology.

Nu är problemet för riporna att de snart inte kan flytta längre norrut. För att fortsätta till lämpliga förhållanden i takt med ett varmare klimat är nästa stopp Svalbard och så långt klarar de inte av att flytta, tror Vendela Kempe Lagerholm.

– Det handlar inte bara om flygförmåga, utan också om beteende. Ripor är stannfåglar och håller sig helst inom sitt lilla område. De är inte programmerade att flyga långt.

I framtiden ser antalet ripor ut att minska kraftigt i antal, helt dö ut i vissa områden och därmed också få minskad genetisk variation. Dessutom kommer fjällripor drabbas hårdare än dalriporna:

– Ja, det varmare klimatet kommer påverka fjällriporna mer är dalriporna. I till exempel Skandinavien så lever ju fjällriporna generellt högre upp än dalriporna, så det är troligt att fjällriporna kommer vara de första att försvinna från områden med lägre fjäll, berättar Love Dalén.

Fjällämmel. Foto: Johannes Rydström http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-johannes-rydstrom/

Hur kan det ha funnits fjällämlar i Skandinavien under istiden? Foto: Johannes Rydström 

Lämlar
Den kanske största överraskningen upptäcktes med lämlarna. Lämlarna som lever i Skandinavien idag tycks inte ha sina avlägsna släktingar i varken europeiska eller sibiriska individer. De verkar inte vara nära släkt med några andra populationer. Hur kan det komma sig?

– Våra resultat tyder på att de måste ha överlevt lokalt någonstans i Skandinavien. Om detta stämmer så måste det ha funnits ett isfritt område någonstans. Vi har inga data som pekar mot något specifikt område, men området uppe vid Andöya skulle till exempel kunna vara en tänkbar kandidat, berättar Love Dalén.

För att vara säker på den här teorin behöver man hitta tiotusenåriga kvarlevor från lämlar även i Skandinavien. Det har ännu inte gjorts, men någon annan förklaring finns inte i dagsläget.

Forskningen om istidens påverkan på olika arter kan ge ledtrådar till vad som kommer hända med de pågående klimatförändringarna. I centraleuropa dog alltså fjällräven och lämmeln ut medan riporna flyttade norrut. När klimatet nu blir varmare igen kommer alla tre arterna behöva röra sig längre norrut, eller högre upp i fjällen. Hur hårt arterna kommer drabbas av klimatförändringarna kan bara framtiden och världens länders miljöpolitik avgöra.

Källa: Intervjuer med forskare och Naturhistoriska Riksmuseet


Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.

Erik (4737 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!