Kalhyggen på 2 500 kvadratmeter kan ingå i hyggesfritt skogsbruk

Avverkade träd. Foto: Erik Hansson

Skogsstyrelsen har gått ut med en ny definition av hyggesfritt skogsbruk, bland annat för att ”underlätta dialogen inom skogssektorn”. Definitionen möjliggör att kalhugga ungefär en halv fotbollsplan åt gången.

Sedan 1950-talet har kalhyggesbruk (även kallat trakthyggesbruk) varit den dominerande metoden i Sverige. Men i många andra länder i Mellaneuropa har hyggesfritt skogsbruk varit vanligt och på senare tid har hyggesfria metoder diskuterats och studerats mer i skogsforskningen och intresset för metoden anses ha ”exploderat”.

De senaste två åren har minst två studier kommit fram till att hyggesfritt är mer lönsamt än kalhyggen och att hyggesfritt är mer gynnsamt för samhället eftersom kalhyggen orsakar större koldioxidutsläpp till atmosfären och mer kväveläckage som orsakar övergödning i Östersjön.

Skogsstyrelsen har jobbat med frågan i över 15 år

Sedan 2005 har Skogsstyrelsen haft uppdrag från regeringen att öka kunskaperna om hyggesfritt skogsbruk. I en broschyr om hyggesfritt skogsbruk från 2020 skriver myndigheten att ”Skogsstyrelsens uppfattning är att hyggesfritt skogsbruk är ett komplement till trakthyggesbruket”.

Fördelarna med hyggesfritt kan vara många enligt Skogsstyrelsen. Eftersom det inte behövs någon skyddsdikning (dränering efter avverkningen), markberedning (blottläggning av mineraljorden för att ta bort konkurrerande vegetation) och plantering blir det lägre kostnader för skogsägaren och mindre risk för skador på naturen. Det är också bättre för renskötseln och för många av de arter som inte klarar sig i skogar som är kalavverkade. Det gäller till exempel marksvampar, hänglavar, barklevande lavar, mossor knutna till äldre skog, skogsfåglar och bärris.

Oklart begrepp, till nu

Men begreppet har egentligen aldrig fått någon exakt beskrivning eller definition.

– Skilda uppfattningar om vad som menas med hyggesfritt skogsbruk har gjort det svårt att föra dialog inom skogssektorn. En ny tydlig definition är en förutsättning för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag från regeringen på ett bra sätt, säger Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Nu har dock Skogsstyrelsen tillsammans med Tomas Lundmark på SLU, som medverkade i SVT Vetenskaps ”Slaget om skogen”, tagit fram en ny definition efter att den var ute på remiss i våras:

Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor.

Den nya definitionen av hyggesfritt skogsbruk

Formuleringen ”större kalhuggna ytor” innebär lite mer exakt att det räknas som hyggesfritt även om det är upp till 2 500 kvadratmeter (nästan en halv fotbollsplan) stora kalhyggen. Det får dessutom göras ett nytt kalhygge intill ett gammalt om det gamla har träd som växt upp till i medel 2,5 meters höjd.

– Ja, det är okej, men det behöver även finnas minst 25 stora träd som är minst 10 meter höga per hektar om man anlägger luckor intill varandra och totala ytan överstiger 0,25 hektar. Träden ska vara spridda utanför kantzoner och hänsynsytor, förtydligar Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

Ni skriver också att det ska finnas ”en intention från skogsägaren att långsiktigt bruka skogen hyggesfritt”. Hur ska detta kontrolleras?
– Vi kommer inte att kontrollera intentionen, men när vi samlar in statistik frågar vi skogsägarna. Detta för att inte få med vanliga gallringar i statistiken, säger Carl Appelqvist.

Med den nya definitionen av hyggesfritt skogsbruk har Skogsstyrelsen kunnat samlat in ny statistik om hur stora delar i Sverige som brukas med metoden.

– Resultatet visar att hyggesfritt skogsbruk tillämpades på 644 000 hektar under 2020. Det var första gången som statistiken samlades in för både stor- och småskaligt skogsbruk. Vi strävar efter att detta ska göras årligen, säger Sebastian Constantino, statistiker, Skogsstyrelsen.

LÄS ÄVEN:
• Avverkningar försämrar skogars kolsänkor ”överraskande mycket”
• Hyggesfritt mer lönsamt än kalhyggen
• Intensivare skogsbruk är fel väg i klimatkrisen
• Skogsmesarna som drabbats hårt av skogsbruket kan enkelt hjälpas
• Kalhyggen värst för miljön, hyggesfritt gynnar samhället
• Bok om ekosystembaserat och lönsamt skogsbruk

Källor: Skogsstyrelsen, broshyren ”Hyggesfritt skogsbruk” och ”Hyggesfritt skogsbruk – Skogsstyrelsens definition