Jordbrukare kan och vill vara viktig del av att nå miljömål

Jordbruksmark. Foto: Erik Hansson

En studie från Storbritannien har visat att ett av de mest effektiva sätten att nå landets miljömål – både för klimat och biologisk mångfald – är att betala jordbrukare för att återskapa natur på delar av sin mark. Rätt gjort kan effekterna bli stora, priset billigt och matproduktionen i stort sett bibehållas.

För att kunna lösa kriserna för både biologisk mångfald och klimatet krävs det ambitiös politisk styrning för att minska utsläppen. Det har varit känt länge nu, men hittills har alldeles för lite gjorts.

Nu har forskare vid universiteten i Cambridge, Leeds och Glasgow kommit fram till att ett av de effektivaste sätten att uppfylla målen om biologisk mångfald och kollagring i jordbruket i Storbritannien är att ersätta jordbrukare för att lämna delar av marken helt utan odlingar och där återskapa exempelvis skogar, buskmarker eller våtmarker. Detta kallas för ”land sparing” (skonande av mark) och jämfördes med ”land sharing” (markdelning) där bevarandeåtgärder mixas in i jordbruket med hjälp av exempelvis häckar och odling av grödor som fåglar uppskattar.

Forskarna kom fram till att strategin med att helt skona mark var tydligt effektivast. Den metoden uppfyllde de uppställda kraven på biologisk mångfald och kollagring till 21 procents lägre kostnad för matproduktionen och till 52 procents lägre pris för skattebetalare, jämfört med metoden markdelning. Matproduktionen minskade bara med ungefär 3 procent i jordbruk som skonade mark helt och som samtidigt uppfyllde målen.

Andrew Balmford, professor vid Cambridge och huvudförfattare till studien:
– Större incitament för jordbrukare att skapa skogs-, busk- och våtmarker kommer att ge resultat för vilda arter och klimatet till halva kostnaden för skattebetalarna jämfört med den metod för markdelning som för närvarande får tio gånger mer offentlig finansiering.

Det är inte bara en möjlig väg, forskarnas undersökning visade också att jordbrukarna var öppna för idén.

– Det finns redan bevis för att halvnaturliga livsmiljöer ger mycket mer biologisk mångfald och klimatskydd per ytenhet, och att det har mycket mindre inverkan på livsmedelsproduktionen att skapa dem än att uppfylla målen genom markdelning. Dessa bevis avfärdas när man diskuterar jordbrukspolitiken i Storbritannien på grund av att man antagit att jordbrukarna inte är villiga att skapa naturliga livsmiljöer. Vi har nu bevis som visar att detta antagande är felaktigt, säger Lydia Collas, som ledde studien vid Cambridges Department of Zoology.

I studien deltog 118 jordbrukare som fick ange hur mycket ersättning de skulle behöva för de olika metoderna. Forskarna använde fågelarterna domherre, gulsparv och tofsvipa för att avgöra effekterna för den biologiska mångfalden i jordbruksmarken och flera olika metoder för att beräkna klimatåtgärder. I studien visar det sig också att även om markdelning används så är häckar ett effektivt sätt att gynna framför allt gulsparvar, men även domherrar.

LÄS ÄVEN:
Avloppsvatten underskattad produkt i hållbart jordbruk
Konstgödsel försämrar pollinering
• Ny studie: Jordbruk kan kraftigt gynna biologisk mångfald med bibehållen skörd
Småbruk främjar ekosystemtjänster och biologisk mångfald

Källor: British Ecology Society och People and Nature