Jaktfalkar fungerar som varningssystem i varmare Arktis

Jaktfalk. Foto: Niclas Ahlberg

I ett långvarigt forskningsprojekt i Alaska studeras jaktfalkars byten och häckningsframgångar. Målet är att se hur falkarna, som lever året runt i en arktisk miljö, klarar av den snabba uppvärmningen. Det finns tecken på att de börjar minska i antal.

National Geographic rapporterar från forskningsprojektet i Alaska som dels har tagit över fyra miljoner bilder på byten i jaktfalksbon och som också varje sommar innebär en lång mödosam vandring och klättring för att undersöka 20 olika bon. I bona tas tester på ungarna för att undersöka hur de mår och hur många de är. Kort efter forskarbesöket återvänder föräldrarna till sina ungar och fortsätter matandet som förr.

Studierna har pågått i många år och forskarna har börjat märka en skillnad för jaktfalkarna, som är anpassade efter ett liv i kylan och inte kan flytta så mycket längre norrut när klimatet blir varmare. De senaste åren har antalet jaktfalkar minskat i vissa områden medan populationerna är relativt stabila i andra. Forskarna tror att minskningarna kan ha med allt värre vårstormar och svårighet att hitta tillräckligt med föda att göra, men att det är för tidigt att säga säkert vad det beror på.

Över huvud taget vet vi väldigt lite om jaktfalkarnas liv och därmed också om hur de kommer att påverkas av ett förändrat klimat. I Arktis går uppvärmningen dubbelt så snabbt som i övriga världen och vårstormarna har blivit allt kraftigare. Dessutom gör det varmare klimatet att träd och buskar börjar sprida sig på kalfjället, vilket gör det svårare för jaktfalkarna att hitta byten. Även dessa byten påverkas i sin tur av det förändrade klimatet.

Starkt hotad i Sverige
I Sverige går det allt sämre för jaktfalken. I rödlistan från 2015 bedömdes den som ”sårbar”. Fem år senare kategoriseras jaktfalkarna som ”starkt hotade” efter att de minskat med ungefär 20 procent på 18 år. ArtDatabanken anger insamling av ägg och ungar samt färre fjäll- och dalripor som möjliga faktorer bakom minskningen. Enligt BirdLife International består hoten av klimatförändringar som krymper lämpliga livsmiljöer, ökat jakttryck på ripa, störningar under häckningstid, förändringar av miljön vid häckningsplatser, boplundring, illegal jakt och bobrist till följd av minskad korppopulation. Jaktfalkar bygger inga egna bon utan utnyttjar främst gamla risbon av korp och ibland även av fjällvråk eller kungsörn.

Jaktfalken är därmed beroende av en lång rad andra arter både som byten och för att hitta platser att häcka. Enligt forskarna i Alaska fungerar jaktfalken därmed som ett alarm för när det sker förändringar i Arktis.

LÄS ÄVEN:
Sveriges jaktfalkar hade ett bra år 2018

Källa: National Geographic