Gå till innehållet

Jakt inleds på invasiv bisam i Umeälven

Bisam. Foto: USFWS Mountain-PrairieMuskrat on Seedskadee NWR, Public Domain, Link

Snart inleds jakt på bisam i Umeälven. Populationen har ökat kraftigt i antal och eftersom den anses invasiv sätts det nu in resurser för att stoppa spridningen.

Bisam kallas också bisamråtta, men är en sork. Den ser ut som en liten bäver med en smal svans och härstammar ursprungligen från Nordamerika, men har rymt från pälsdjursuppfödare och kommit in i Sverige via Finland. I Finland, där bisam är betydligt mer spridd, anser den stora naturorganisationen Suomen Luonnonsuojeluliitto att en övervakning av spridningen räcker som åtgärd.

Bisam klarar sig dock bra i vår natur, men förändrar där förutsättningarna för många andra arter. Naturvårdsverket skriver att vegetationen i de sjöar och vattendrag där de bosätter sig förändras. När det är tillräckligt många bisam i ett område tuggar de ner allt gräs vid strandkanten. Den äter också musslor och kräftor och har i Luxemburg bidragit till utrotningen av den hotade flodpärlmusslan. Dessutom kan bisam orsaka skador på jordbruksgrödor och underminera vägbankar eller bryggor när den bygger hyddor.

Eftersom spridningen av bisam beräknas ske med 3-10 km per år även söderut i Sverige anser länsstyrelsen och Naturvårdsverket att de invasiva djuren måste stoppas från att sprida sig mer i och från Umeälven. Det är Svenska jägareförbundets mårdhundsprojekt som i april ska jaga arten nattetid och med fällor som sätts ut i området.

Om du ser en bisam – rapportera det gärna på Artportalen. Tänk dock på att den kan vara svår att skilja från andra djur om du inte ser den så tydligt. Inte minst är den väldigt lik en bäver med sin rödbruna päls och tillplattade svans. Men bisam är knappt hälften så stor (25-40 cm lång med en 20-28 cm svans) som en bäver (70-100 cm med 30-40 cm svans).

I dagsläget finns arten i stora delar av Norrland ner till Höga kusten.

Läs även:
Tolv nya arter anses vara invasiva

Källor: Västerbotten-Kuriren, Naturvårdsverket och “Däggdjuren i Norden”

Mer att läsa