Invasiv manet som bränns hittad på västkusten i rekordantal

Klängmanet eller klängmedusa, Gonionemus vertens, ett litet nässeldjur som är nära släkting till vanliga maneter har sommaren 2018 hittats på västkusten i större antal än någonsin tidigare. Det är inte en helt välkommen art med tanke på att den räknas som invasiv och dessutom kan vara smärtsam att röra vid.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV har de senaste veckorna fått in ett 20-tal rapporter som de bedömer som trovärdiga. Folk har antingen skickat in bilder eller vittnat om att de bränt sig i vattnet. Precis som brännmaneter har klängmaneten nämligen nässelceller som kan vara mycket smärtsamma att komma i kontakt med och som kan orsaka starka reaktioner som ”frossbrytningar, hjärtrusning, kramper och stora kraftiga rodnader på huden”.

LÄS ÄVEN: • Dubbelt så många fynd av invasiva blåskrabbor – kan konkurrera ut strandkrabbor

– Djuren lever nära kusten, gärna vid stranden bland tång och ålgräs och kan vara svåra att upptäcka då de är väldigt små och genomskinliga. Vi avråder inte från bad i nuläget men manar ändå till försiktighet, särskilt barn och känsliga personer, säger Erland Lettevall på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Maneterna har framför allt hittats i närheten av Tjörn, men maneterna kan ha spridits till andra områden och ett möjligt fynd har gjorts i södra Göteborgs skärgård. Ursprungligen levde arten i de norra och västra delarna av Stilla havet, men nu har den spridit sig till Atlanten och i många av Europas havsområden, utom Östersjön. Eftersom arten är anpassningsbar och klarar av att leva i bräckt vatten finns det en oro för att den kommer att börja föröka sig även i Östersjön.

LÄS ÄVEN: • Tolv nya arter anses vara invasiva

Havs- och vattenmyndigheten tror att det är den varma sommaren och den höga vattentemperaturen som gör att klängmaneter nu förökar sig snabbt i svenska vatten.

– Arten har tidigare förekommit sporadiskt i svenska vatten, framför allt på 1920- och 30-talen, men det är först i sommar som den verkar finnas i riklig mängd. Det är en invasiv främmande art och det är viktigt att vi får allmänhetens hjälp att se var den finns för att förstå hur spridningen ser ut, säger Erland Lettevall på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Klängmaneterna är bara 2-3 cm stora utan tentaklerna, som kan bli 1 cm långa. De känns igen på ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över den geléaktiga klockan. Eftersom de ofta sitter fast på ålgräs och tång, men även på djur som musslor och ostron kan den vara svår att få syn på.

Havs- och vattenmyndigheten har nu gjort en lista med rekommendationer för dig som hittar klängmaneter:
• Undvik kontakt.
• Om du får upp en klängmanet – lägg den på land där inte människor rör sig och där den kan torka. Den kan fortsätta brännas även efter att de tagits upp ur havet.
• Rapportera ditt fynd med hjälp av appen ”Rappen”. Bifoga gärna foto uppifrån. Ange även var du gjorde fyndet.
I dag ingår inte maneter och andra nässeldjur i den nationella miljöövervakningen för att bestämma om vattnet har god kvalitet. Det finns också lite kunskap om hur dessa djur påverkar ekosystemen genom konkurrerens med andra arter om mat och utrymme i vår havsmiljö.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten