Gå till innehållet

Intervju med Petra Osterberg – eldsjälen som kämpar för djuren i turistindustrin

Trögloris som används för turistselfies. Foto: Petra Osterberg

Trögloris som används för turistselfies. Foto: Petra Osterberg

Det blir allt vanligare att turister låter sig fotograferas tillsammans med vilda djur. Vi har pratat med Petra Osterberg från Finland som jobbat i flera år med att informera turister om problemen som deras bilder orsakar.

Det är ett växande problem att vilda djur hålls i fångenskap för att turister ska betala för att få ta en “djurselfie”. Det förekommer i många länder, men Mexiko och Thailand nämns som de mest problematiska länderna för denna typ av djurhandel. Kanske är det inte så konstigt att fenomenet ökar i dessa selfie-tider när folk jagar virtuella hjärtan och tummen upp. När artisten Rihanna lät sig fotograferas med en trögloris (nattaktiv apa) 2013 fick hon över 200 000 gillanden, vilket säkerligen inspirerade andra att göra likadant. Men det kan vara värt att tänka på att Rhianna har 23 miljoner följare och att hennes agerande ledde till en polisinsats.

Här erbjuds turister bilder tillsammans med en gibbon. Foto: Petra Osterberg

Här erbjuds turister bilder tillsammans med en gibbon. Foto: Petra Osterberg

Att låta sig fotograferas med något spännande djur på semestern kan kanske vara lockande och verka oskyldigt, men så är sällan fallet. Väldigt många vilda djur dör varje år i fångenskap eller under fångsten. Allt för att turister ska kunna ta “roliga” selfies. Det har räknats med att det kan dö så många som 50 djur för varenda individ som överlever till att bli en del av djurfotoindustrin. För utrotningshotade arter är detta katastrofalt.

Även om allt fler turister vill ta “djurselfies” har också allt fler börjat engagera sig mot fenomenet. En av dem är Petra Osterberg från Finland. Hon har arbetat med olika välgörenhetsorganisationer sedan 2003. 2006 tog hon sin magisterexamen i Primate Conservation från Oxford-Brookes University i England, och gjorde sin forskning för slutarbetet i Bangladesh, om den mycket hotade västra hoolock gibbonen. Hon har också jobbat i fem år som djurvårdare på ett räddningscenter för apor som hållits olagligt eller lagligt, som husdjur i Storbritannien.

Petra Osterberg studerar gibbon som släppts ut i frihet. Foto: Privat

Petra Osterberg studerar gibbon som släppts ut i frihet. Foto: Privat

– De flesta aporna anlände med hälsoproblem så som diabetes, rakitis och artrit saval, men även med mentala problem – allt orsakat av deras alltför tidiga separation från sina biologiska mammor då de såldes in i sällskapsdjurshandeln, och av en felaktig miljö, diet och socialt liv, berättar Petra Osterberg.

Sedan 2003 har Petra involverad med många olika naturskyddsprojekt i Thailand och i nästan elva år har hon varit involverad med The Gibbon Rehabilitation Project i Phuket. 2012 tog hon initiativ till ett projekt för att informera turister på Phuket om vilda djur som används som turistattraktioner.

Ett av projektets inriktningar rör tröglorisar – en djurfamilj som man inte vet så mycket om, men som blivit väldigt populära att låta turister betala för att ta en bild med.

– Mitt mål var att etablera en räddningscentral för det stora antalet lorisar som nu kom in från den illegala handeln på Phuket och där kunna erbjuda dem specialiserad vård, berättar Petra Osterberg. Tyvärr blev byråkratin här övermäktig och mina resurser som långtidsvolontär tog slutligen slut. Jag var istället glad att kunna hjälpa Love Wildlife med fundrasing för bland annat en loris-karantän i Chonburi och att kunna bidra till Care For The Wild’s Right Tourism ”No Photos Please” kampanj.

Idag driver Petra Facebook-gruppen “Stop the Props”, som uppmärksammar hur djur används i turistindustrin, jobbar med Soi Dog Foundation, Asiens största djurvälgörenhetsorganisation och skriver dessutom artiklar om det framgångsrika reintroduktionsarbetet av gibboner som har gjorts på The Gibbon Rehabilitation Project.

Hur pass utbrett är problemet med turistfotografering med vilda djur?
– Det är väldigt utbrett runtom i världen, men speciellt kanske i Thailand som ju är ett mycket populärt resmål. Nya tider har fört med sig en ny våg av turister till Thailand från länder som Ryssland, Kina och Arabvärlden och detta har inneburit en ny ökning av vilda djur som exploateras som attraktioner under de senaste åren.

Ung loris som räddats från turistindustrin. Foto: Petra Osterberg

Ung loris som räddats från turistindustrin. Foto: Petra Osterberg

Enligt en ny studie från Indonesien har trenderna inom denna handel med “turistdjur” förändrats de senaste 20 åren genom att tidigare fokusera på människoapor och gibboner, men nu allt mer använda andra arter, så som tröglorisar.
– Detta är också uppenbart i Thailand där gibboner numera är svåra att få tag på, helt enkelt av den orsaken att de håller på att försvinna från Thailands skogar helt och hållet. För varje gibbon-baby som syns på marknaden, räknar man med att tio vilda gibboner har fått sätta livet till. Det enda sättet att fånga en babygibbon är att skjuta en gibbonhona som bär på en liten unge, och hoppas att ungen överlever fallet med sin döda moder ner till marken, berättar Petra.

Just nu är tröglorisen särskilt utsatt eftersom det blivit en av de populäraste arterna inom Asiens illegala djurhandel. Enbart på ön Phuket räknar man med att det finns ungefär 100 tröglorisar i turismindustrin och då är inte alla som dött på vägen medräknade. Dessutom har det blivit allt vanligare att utlänningar som bor i Thailand har lorisar som husdjur. Artens populäritet är extra problematiskt eftersom så lite är känt om dessa djur. De är nattaktiva och rör sig tyst och smidigt högt i trädkronorna och att studera dem i naturen är inte lätt.

– Tyvärr lämnar honorna sina ungar på en gren medan hon går på jakt efter mat under natten, och på detta sätt är ungarna lätta offer for djurhandlare då de sitter försvarslösa att bara plockas upp. Lorishonor täcker sina ungar med giftigt saliv från en körtel i sin armhåla och ungarna är därför normalt inte aptitliga offer för rovdjur, men denna försvarsmetod är tyvärr inget hinder för människor med handskar och fångstredskap, berättar Petra Osterberg.

Tröglorisarnas saliv är också giftig vilket gör att tillfångatagna tröglorisar får sina tänder nedklippta för att inte turisterna ska få i sig giftet när de poserar med aporna.

– Detta ingrepp görs av djurhandlarna själva, med de verktyg som finns tillhanda och utan bedövningsmedel. De flesta lorisar i fångenskap får på grund av detta varbölder i munnen och infektioner som inte sällan leder till döden. Om inget annat måste det vara oerhört smärtsamt. På grund av dessa ingrepp är nästan inga tröglorisar som räddas från den illegala handeln lämpade att släppa ut i det fria igen. Utan tänder kan de helt enkelt varken skaffa mat eller försvara sig längre.

Informationskampanj från "Stop the Props". Foto: Petra Osterberg

Informationskampanj från “Stop the Props”. Foto: Petra Osterberg

I de försök som gjorts med att reintroducera tillfångatagna tröglorisar i det vilda har väldigt få individer överlevt, men nu har mer specifika rehabilitationsprogram börjat tas fram, som kanske kan hjälpa arten att återhämta sig.

Problemet med att använda vilda djur i turistindustrin gäller dock inte bara tröglorisar. Alla tänkbara vilda djur som gör sig för selfies används. I Thailand förekommer gibboner, makaker, iguanor och rovfåglar, i Östeuropa kan man se dansande björnar, i Mexiko syns lejon-, tiger och jaguarungar i turiststaden Cancún, helt lagligt. Det här fenomenet gäller också det så kallade tigertemplet i Thailand, som polisen gjorde ett tillslag mot i februari 2015. Bara på ön Phuket finns det så kallade “monkey shows” där makaker dansar och cyklar, elefantshower, Tiger Kingdom, där man kan fotografera sig med tigrar i fångenskap, ormtjusningsshower och ett delfinarium som öppnade 2015.

– Inom alla dessa inrättningar ingår standard foto-sessioner med djuren. Alla de inrättningar jag nämnde i Phuket är fullständigt lagliga. Detta till skillnad från “photo prop”-fenomenet som är olaglig och sker med olagligt fångade, ofta hotade, vilda djur som lorisar, gibboner, iguanor, pytonormar och rovfåglar på turistorterna, säger Petra Osterberg.

Om inte turister slutar ge sitt stöd till att vilda djur används i turismbranschen finns risken att tröglorisar och andra hotade arter snart bara finns kvar i digital form – som bortglömda djurselfies i sociala medier.

Läs mer:
Care for the Wilds Right Tourism-kampanj
• Stop the Props på Facebook

Källa: Wild Life Extra

Mer att läsa