Intervju med Artdatabanken om kritiken och Svalan 2

Med anledning av den hårda kritik som flera ornitologiska föreningar riktade mot ArtDatabanken, ringde Natursidan.se upp Hjalmar Croneborg, chef för arter, för att få lite klarhet i vissa frågor som inte besvarades i deras svar i ärendet.

Hjalmar Croneborg, chef för arter på ArtDatabanken

Hjalmar Croneborg, chef för arter på ArtDatabanken

När det gäller frågan om att det är rätt att företag tjänar pengar på folks rapporter säger Hjalmar Croneborg att han förstår att det kan kännas orättvist, men han påpekar också att det är naturvårdsnyttan som är det viktiga. Pengarna kommer från den offentliga naturvården men många gånger också från de organisationer som vill göra en exploatering, och det kan sedan vara offentligt anställda eller privata aktörer som utför själva jobbet.

– För vår del ligger inte fokus på om det är en kommersiell eller icke-kommersiell verksamhet. Vi ser alltid till kompetensen och naturvårdsnyttan och frågar vad de ska ha uppgifterna till. Om de har en bra motivering ger vi dem tillstånd, men om det inte är bra motiverat så säger vi nej. Dessutom har vi bra koll på de företag som är aktiva i den här sektorn, inte minst de större konsultföretagen är väl kända. Det har aldrig hänt att ett företag som fått nej dragit det till domstol, men det har däremot hänt att länsstyrelsen beslutat att vissa observationer i ett område belagts med sekretess. ArtDatabanken kan inte med stöd av lagen sekretessbelägga uppgifter generellt, till exempel alla fynduppgifter om en viss art, även om de skulle vilja.

Äger rapportören sin inrapportering?
– Med ordet ”äger” avses att rapportören är den som kan redigera eller ta bort sin egen fynduppgift. Däremot är det inte så att en rapportör kan kontrollera vilka som får se fynduppgiften, det ligger i en öppen databas och de enda restriktioner som finns styrs av ArtDatabankens skyddsklassning och i undantagsfall även av sekretess enligt lag. En observation kan alltså delges andra aktörer utifrån vissa förutsättningar. Det framgår av användarvillkor på Artportalen.se men tyvärr har det inte varit tydligt i den versionen av Artportalen som fågelrapportörer fortfarande använder sig av.

En annan kritik som framfördes av fågelorganisationerna var huruvida de anlitade konsulterna skickar in sina egna observationer i Artportalen – fungerar det tycker du?
– I ganska många fall är det inte så mycket för dem att rapportera eftersom de inte har hanterat mer data än det som hämtats ur Artportalen. De ska dock rapportera sina fynduppgifter, det står i avtalet. I normalfallet sker det, men vi är ju ingen polis, vi har begränsade möjligheter att hålla koll på om det följs. Om det missköts kan vi dock vara mer restriktiva med att lämna ut tillstånd nästa gång personen ansöker.

Kommer ni ändra något efter det inträffade?
– En av anledningarna till att detta skedde är att det tagit så lång tid att få ut nya fågel-artportalen. I nya Artportalen, som i maj 2013 släpptes för vissa artgrupper, finns informationen, medan den varit mycket mer bristfällig på rapportsystemet för fåglar (Svalan). Vi börjar arbetet direkt med att informera bättre där det behövs. På det möte som vi kommer ha med de berörda parterna kommer vi diskutera hur vi tillsammans bäst hanterar det här framöver.

När släpps nya Artportalen för fåglar?
– Svalan 2 släpps troligen i slutet av 2014, men det är bara en någorlunda trolig prognos. Det kommer i alla fall ske under vinterhalvåret eftersom ornitologer vill att bytet sker under lågsäsong.

Hjalmar Croneborg avslutar intervjun med vad som nästan kan beskrivas som en vädjan till alla fågelskådare där ute.

– Vårt ledord är naturvårdsnytta. Det är jätteviktigt att folk rapporterar in till Artportalen. Det gör sammantaget en enorm naturvårdsnytta. För att hänsyn ska kunna tas till de känsliga arterna måste också berörda myndigheter och konsultfirmor känna till var de finns. Ju fler som skickar in sina observationer desto större blir nyttan för svensk naturvård.