I sommar anläggs en rekordstor äng i Sverige – under vatten

Ålgräs. Foto: Colin.faulkingham at engelska Wikipedia – Create by Colin Faulkingham in Summer 2007., Public Domain, Länk

Det är ett omfattande arbete som kommer ske på västkusten i sommar – 64 000 plantor ska placeras ut för hand av dykare. Målet är att återskapa ålgräsängar som gynnar många andra vattenlevande arter.

Det tidskrävande arbetet att plantera ålgräset för hand har visat sig vara det effektivaste sättet för skandinaviska förhållanden, säger Per Moksnes på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Det är ett arbete som behövs. Enligt en studie från 2018 har ålgräset helt försvunnit i två vikar i Kosterhavets nationalpark. Året efter genomfördes testplanteringar och efter en uppföljning har man nu bestämt sig för att fortsätta arbetet sommaren 2020. 8 000 kvadratmeter ska återfå ålgräs i sommar och från 2019 fram till 2021 ska 20 000 kvadratmeter ha planterats.

– Våra förstudier visar att miljöförhållandena i de två vikarna är goda för tillväxt av ålgräs och vi kommer därför nu starta en storskalig restaurering med hjälp av inhyrda dykkonsulter som ska använda metoder som vi har utvecklat inom Göteborgs universitet, säger Per Moksnes.

Restaureringsarbetet i Kosterhavet ingår i ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Ålgräsängar är viktiga för den biologiska mångfalden i havet genom att vara födosöksområde och barnkammare åt många fiskar och kräftdjur. Forskare har i Skagerrak exempelvis hittat över 40 fiskarter, 125 arter av fastsittande djur och 72 arter av fastsittande makroalger i ålgräsängarna. Dessutom stabiliserar de havsbotten, förbättrar vattenkvalitén och tar upp näring och kol ur vattnet.

Idag hotas många ålgräsängar av övergödning, överfiske och att kusterna exploaterats.

LÄS ÄVEN:
Ålgräs planteras ut för att rädda Skånes stränder
Sjögräsängar avgörande för fiske – ökad hänsyn krävs
De viktiga undervattensväxterna och hur de skadas av bryggor och båtar

Källor: Göteborgs universitet och DN