Hälften av alla fjärilsarter har försvunnit från Malmös parker på tio år

Slåttergräsfjärilens larver vill ha vanliga gräsarter som inte klipps så hårt. Foto: Erik Hansson

Igår skrev vi om ännu fler tecken på massutrotningen av småkryp i världen (läs mer här). Samtidigt publicerade Lunds universitet och SLU en ny studie som visar att hälften av alla fjärilsarter försvunnit från Malmös parker på tio år. 

Orsaken att fjärilarna trivs bättre i exempelvis ruderatmark (störd, torr och näringsfattig mark) och i ängsmarker är att där finns fjärilslarvernas värdväxter. De vuxna fjärilarna besöker blommor och dricker nektar, men larverna äter andra växtdelar och de kan vara väldigt specialiserade på en eller ett fåtal olika växtarter:
• Citronfjärilens larver vill ha buskarna brakved och getapel.
• Sexfläckiga bastardsvärmarens larver äter käringtand.
• Kamgräsfjärilens, slåttergräsfjärilens och den mindre tåtelsmygarens larver lever av vanliga gräsarter och är beroende av att det inte klipps för tidigt.

LÄS ÄVEN: • Hårdklippta gräsmattor har ungefär samma biologiska mångfald som betong

– Studien visar hur viktigt det är behålla ytor med ruderatmarkens karaktär av torr och näringsfattig mark, med rikligt blommande örter och buskar, berättar Anna Persson från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, som är en av de forskare som genomfört studien på fjärilar i Malmö.

Förtätning missgynnar fjärilar
Gröna ytor som inte är hårt klippta försvinner ofta när städer förtätas och det kan slå hårt mot fjärilarnas föda och boplatser. I dessa områden försvann också många arter, men de ersattes av nya, så antalet arter var ungefär detsamma mellan år 2006 och 2015.

LÄS ÄVEN: • Skötseln av 60 000 mil vägkanter i teorin och praktiken

För att minska förlusten av biologisk mångfald i staden rekommenderar Anna Person att nyanlagda parkmiljöer kan utgå från redan befintlig vegetation istället för att ta bort och anlägga helt nya miljöer.
– Man kan också gynna den biologiska mångfalden i staden genom att ställa om delar av parkernas gräsmattor till ängsmark eller långgräs. Det gynnar inte bara fjärilar, utan också många andra viktiga pollinerande insekter, som blomflugor, humlor och solitära vildbin.

LÄS ÄVEN: • Nya tecken på en massiv utrotning av småkryp

Förutom de pollineringstjänster som insekterna utför finns det även ett annat värde med fler artrika och varierade miljöer och det är att det finns ett värde av att uppleva biologisk mångfald, säger Anna Persson till Aftonbladet.
– Det är ofta i städerna vi har möjlighet att uppleva naturen i vår vardag och det finns studier som visar att vi är så urbaniserade i dag att vi tappat förståelsen för naturen. Unga människor kan inte ta till sig att arter försvunnit för att den natur de är vana vid är så artfattig i sig, fortsätter hon.

Biologisk mångfald är en vinst i dubbel bemärkelse
Det blir inte bara en vinst för biologisk mångfald, det kan också bli en ekonomiskt billigare lösning. Enligt tidigare studier från SLU kan det kosta runt 30 000kr per hektar årligen att sköta en kortklippt gräsmatta – miljöerna som förlorar flest arter. Malmö har nu börjat med att förändra skötseln av stadens parker.

– Vi har testat att ändra skötseln av ett par olika gräsytor runt om i Malmö och kan se att det på de platserna har funnits fler arter av exempelvis spindlar, än på ytor som klipps med gräsklippare. Vi tittar nu också på att minska klippningen av gräsytor i parker och längs vägar, ytor som kan bidra till att bevara den biologiska mångfalden i staden, berättar Jonna Nilsdotter som är ekolog vid Malmö stads stadsbyggnadskontor.

Källor: Lunds universitet och Aftonbladet

Erik (4861 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!