”Grovt felaktig” beräkning av antalet vargar i Sverige

Vargar i hägn. Foto: Frida Hermansson

Naturvårdsverket har meddelat att antalet vargar ökat i Skandinavien det senaste året. Sammanlagt menar myndigheten att det nu finns cirka 395 vargar i Sverige och 480 i Skandinavien. Men uträkningsmodellen får hård kritik eftersom den inte tar hänsyn till vargar som dött under inventeringsperioden.

– Vinterns inventering visar på en viss ökning för andra säsongen i rad både i Sverige och i Skandinavien som helhet. Sett över lite längre tid kan man konstatera att populationen på skandinavisk nivå nu har varit relativt stabil de senaste fem åren, säger Andreas Zetterberg, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Men beräkningen om 395 vargar i Sverige får hård kritik av Svenska Rovdjursföreningen.

– Man borde på Naturvårdsverket vara medvetna om att detta är grovt felaktigt, säger Björn Ljunggren, regionansvarig för Östergötland i Svenska Rovdjursföreningen.

Även döda vargar räknas
Han berättar att siffran 395 har framkommit genom att antalet födda kullar helt enkelt multiplicerats med 10, vilket tidigare forskning givit visst belägg för. Resultatet visar inte heller antalet vargar efter inventeringen avslutats utan hur många vargar det funnits som mest under hela inventeringsperioden.

– Vid slutet av perioden är många av de vargar som inräknats i inventeringsresultatet döda. I Sverige dokumenterades 52 vargar som dött under den här perioden, men de ingår alltså i slutresultatet av inventeringen. Av de 52 vargarna sköts 27 i licensjakt, 20 i skyddsjakt, tre dödades i trafiken och två av annan orsak. Redan där är vi alltså nere i 343 vargar.

Men antalet kan vara ännu färre än 343. Inte heller vargar som dött en naturlig död eller som dödats illegalt, vilket är mycket vanligt, är medräknade.

– Det finns all anledning att tro att vargstammen understeg 300 den 30 april, vilket torde vara den tidpunkt på året då antalet vargar är som lägst. Alternativt att stammen ligger i farlig närhet av denna siffra.

Har vargen egentligen gynnsam bevarandestatus?
300 vargar är av stor vikt eftersom det är det antal som Sveriges riksdag har beslutat ska innebära att vargstammen har gynnsam bevarandestatus (GYBS), det vill säga att den är livskraftig. Men Björn Ljunggren påpekar att denna siffra är ”synnerligen omdiskuterat” och förutsätter även att viss invandring sker. Ingen av de två invandrade vargarna som finns i Skandinavien fick valpar i år. Flertalet forskare anser att GYBS skulle innebära 1 700 vargar i Norden. Idag finns här i storleksordningen 700 vargar.

Men det är inte bara GYBS som är hett omdiskuterat. Även omräkningsfaktorn 10 har ifrågasatts.

– Skandulv publicerade 2016, efter vetenskaplig granskning, en modell som säger att omräkningsfaktorn bör ligga närmare 8, närmare bestämt 7,67. Om man använder sig av Skandulvs siffra 7,67 ska denna multipliceras med antalet familjegrupper den sista mars (år 2021 39,5 minus 4) och därefter ska inga ytterligare frånräkningar göras. Applicerat på den svenska vargstammen 2021 är således den svenska vargpopulationen 7,67 x 35,5 = 272 vid slutet av mars. Alltså gott och väl under det riksdagen anser vara GYBS. Förra året var siffran 280 och ändå beviljades licensjakt., säger Björn Ljunggren och fortsätter:

– Men vi får inte se allt som nattsvart. Stammen visar trots allt en viss ökning och inavelskoefficienten har minskat. Båda dessa faktorer är naturligtvis glädjande.

Inom kort ska Naturvårdsverket meddela hur det blir med länsstyrelsernas beslutanderätt om licensjakt på varg.

Natursidan har sökt Naturvårdsverket för en kommentar, men ännu inte fått svar.

LÄS ÄVEN:
Vargen: vårt omtyckta rovdjur
• Varginventering klar – öppnar för licensjakt
Ökat intresse för effektiva rovdjursstängsel
• Vargar får fullt skydd i Slovakien

Källor: Naturvårdsverket och Inventeringsrapporten