”FSC kan inte vara polis – regelbrotten är skogsbolagens fel”

Leif Öster. Foto: Privat

Leif Öster är skogsägare och aktiv i skogsdebatten. Dels för att han har lång erfarenhet av skogsbranschen, men också för att han själv utvecklar ett lönsamt hyggesfritt skogsbruk. Han har även bra insyn i skogsbrukscertifieringen Forest Stewardship Council (FSC) eftersom han var med på ett hörn i processen när det startades.

LÄS ÄVEN: • Andra delar i artikelserien ”FSC och Sveriges skogar”

FSCs rötter går tillbaka till 80-talets skogsbruk. Skogsindustrin ”hade en bild av att göra allt rätt, precis som är fallet idag”, berättar Leif Öster. En opinon som inte delade den uppfattningen växte fram och från pappersköpare började det komma tunga krav på större hänsyn. Fyra stora tyska pappersköpare meddelade att de inte accepterade det svenska skogsbruket och att de tänkte införa bojkott.

LÄS ÄVEN: • Internationella företag säger ifrån om Sveriges skogsbruk

– Här är det viktigt att påminna om att fram till 1990 så fanns det en skogsskatt på 0,8 procent. Den var omdiskuterad och det skedde en politisk överenskommelse som ledde fram till dagens skogspolitik. Skatten togs bort, mot löftet att skogsbruket skulle ta större ansvar och avsätta viktiga skogar med hög biologisk mångfald.

Den tyska bojkotten ledde fram till att skogsindustrin inspirerades av det befintliga FSC-systemet som fanns i Kalifornien. Där ställdes det krav på att man inte skulle avverka skyddsvärda skogar. Eftersom Skogsstyrelsen i samma veva hade börjat definiera nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, valde svenska FSC nyckelbiotopsbegreppet för att klassificera skyddsvärda skogar.

LÄS ÄVEN: • 56 naturturismföretag: Sluta avverka skogar med höga naturvärden

Tiden gick och miljörörelsen började efter hand bli kritisk mot FSC, som de menade hade för mycket frihet under för lite ansvar. Enligt FSCs regler får man inte avverka skyddsvärda skogar av nyckelbiotopskaraktär. Ändå skedde och sker det.

LÄS ÄVEN: • Tusentals nyckelbiotoper avverkas varje år – nya incitament behövs

Flera miljöorganisationer har hoppat av FSC i protest mot att reglerna inte följs och att certifieringen blivit uddlös. Fältbiologerna lämnade samarbetet i protest redan 2007, Naturskyddsföreningen följde efter 2010 och därefter har även Jordens Vänner gått ur samarbetet.

– Min bild idag är att FSC har sina fel och brister, men det är det bästa vi har. Det är viktigt att komma ihåg att FSC från början var ett kundkrav, från pappersindustrin och det är det fortfarande, säger Leif Öster.

LÄS ÄVEN: • Hård kritik mot att nya FSC-standarden fortfarande inte är hållbar

FSC har fått en hel del kritik för att det sker avverkningar av skyddsvärda skogar även av FSC-märkta bolag och att det sedan inte blir några påföljder. Vad säger du om det?
– Det är helt berättigad kritik, men det är skogsbolagens fel. FSC är en liten organisation, de kan inte vara poliser och det är inte polisens fel att folk kör för fort. Däremot är det ett systemfel när skogsbolag avverkar 55 000 hektar skyddsvärd skog. De har gjort fel. De ska följa FSCs regelverk. Virkesköpare har fattat aktiva beslut att köpa in virke från skyddsvärda skogar och det är bara en slump att det upptäcktes när det inventerades. På många andra håll kan mycket mer avverkas.

Leif Öster menar att skogsägare generellt ställer upp på högre krav på skogsbruket, men problemet är att staten inte har avsatt tillräckligt med pengar för att lösa in skyddsvärda skogar. Stora bolag kan välja att avverka annan skog på sina marker, men så kan inte alltid små skogsägare göra.
– Skogsägare måste få veta vad som är lagligt brukande av skog och staten måste betala för skyddad skog.

För att veta vilka skogar som bör skyddas anser Leif Öster att våra skogar måste inventeras.
– Vi måste veta vad vi har för skogar i Sverige och enligt miljöbalken ska vi skogsägare faktiskt känna till vilka värden som finns i våra skogar. Att inte inventera våra egna naturresurser är oansvarigt och jag tycker att det borde vara förbjudet att avverka de sista naturskogarna.

FSC varierar mellan länder
FSC har nationella regelverk som är olika i olika länder. Ryssland har slappare regler än Sverige och Tyskland har betydligt skarpare regler än Sverige. Så förutom att det finns åtskilliga fall där FSC-märkta varor kommer från nyckelbiotoper så kan FSC betyda olika saker beroende på varifrån det kommer.

En hel del utmaningar för branschen och FSC återstår med andra ord, men Leif Öster ser positivt på framtiden. Flera projekt är på gång med högre krav på virket och även kunderna börjar ställa högre krav. 80 procent av befolkningen tycker det är viktigt att bevara våra naturskogar och från arkitekthåll höjs röster om mer hållbart skogsbruk.

LÄS ÄVEN: • Ikea: Inte tillräckligt med miljöcertifierad skog i Sverige

– Idag kan man se kalhyggen som är 100 hektar stora och LRF har försvarat kalhyggen i fjällmark som är flera hundra hektar. Det kommer inte kunderna acceptera. De leker med elden om de inte lyssnar på kunderna. Förändringar är på gång. Det är precis som i bilbranschen. Om kunderna vill ha en blå bil så kommer de välja en blå bil.

Fast skillnaden i den här branschen är väl kanske att det fortfarande inte helt säkert finns en ”blå bil” att välja?
– Ja det är sant, men man måste lyssna på kunderna.

Leif Öster berättar också att det nu finns en rädsla från skogsindustrin att fler ska få upp ögonen för att den verkliga tillväxten och kollagringen sker i reservaten eftersom träd och övrig växtlighet fortsätter lagra kol ju äldre de blir.

Själv fortsätter han att utveckla ett hyggesfritt skogsbruk som genererar mer pengar än kalhyggesbruk och som lockar många andra skogsägare att komma på studiebesök. Många av dem är själva besvikna på ekonomin och vill inte alls ha kalhyggen, men möts av oförstående och påtryckningar från de stora bolagen.

Framtiden tror dock Leif Öster skogsbruket kommer bli bättre för naturen.
– I någon mån får miljörörelsen alltid rätt. Så har det varit hittills. Det är bara det att det kan ta tid.