Främmande trädslag sämre för biologisk mångfald

Barrträdslöpare hittades på flera trädarter. Foto: Erik hansson

En ny studie på vedlevande skalbaggar visar återigen att inhemska trädarter är ett bättre val för den biologiska mångfalden.

Insektsarter som lever i ett visst område är anpassade till växtarter som finns i samma område. Det har visats i åtskilliga studier. Forskare från Lunds universitet visade 2021 att importerade träd som planteras i stadsparker har en negativ påverkan på insektslivet. Forskarna förvånades över att det var så stor skillnad på inhemska och icke-inhemska arter. I en annan studie från USA framgick att i trädgårdar med många importerade, främmande växter har insektsätande fåglar svårt att klara sig. Anledningen är att insekterna som fåglarna normalt sett äter inte kan leva av främmande växter.

Nu har forskare vid SLU även kommit fram till att främmande barrträdslag lockar färre vedlevande skalbaggsarter. De kunde också se att skillnaderna blev mindre om de främmande barrträden var nära släkt med våra inhemska arter. I död ved av främmande barrträdslag som contortatall (i snitt 10,7 arter/per träd), douglasgran (7,1), sitkagran (8,5) och japansk lärk (9,4) fanns en lägre artrikedom än i våra inhemska träd gran (12,0) och tall (12,3). Det märktes tydligast för färsk död ved när det framför allt var insektsarter som lever av själva barken och veden.

– I många länder används främmande trädslag i hög utsträckning, och även i Sverige finns en hel del contortatall i Norrland. Då och då kommer det förslag att vi bör öka användningen av främmande trädslag i Sverige eftersom de ofta växer snabbare än våra inhemska, eller för att man med fler trädslag sprider riskerna för skogsskador i ett varmare klimat. Därför är det viktigt att förstå hur detta kan komma att påverka den biologiska mångfalden, säger Simon Kärvemo, försteförfattare till studien.

I Sverige har skogsindustrin infört contortatall i stor skala. 2020 täckte arten 600 000 hektar. Det motsvarar ungefär Vänerns storlek. Skogskonsult och docent i skogsekologi Ola Engelmark förklarar att contortatallen har betydligt fler barr än den svenska tallen. På så sätt kan den växa snabbare, men det leder också till att mindre ljus når marken i plantagen och att barrmattorna på marken stoppar lavar och kärlväxter. Contortatallplantager har dessutom färre insekter och därmed mindre mat åt fåglar och andra insektsätare. De innehåller helt enkelt mindre biologisk mångfald.

LÄS ÄVEN:
• Fåglar undviker trädgårdar med många främmande växter
Importerade träd dåliga för städers insektsliv
Contortatall har spritt sig från plantager in i Muddus nationalpark

Källor: SLU och Journal of Applied Ecology