Fortsatt höga halter miljögifter i uttrar

Vi har tidigare skrivit om att uttern ökar kraftigt i Sverige och att det troligen finns 5-6 gånger så många uttrar idag jämfört med 80-talet. Faktum är att föreningen Rädda uttern lades ner i fjol eftersom arten anses räddad. Men en ny studie visar att uttrar fortsätter ha oroande höga halter av giftiga ämnen.

Det är de så kallade perfluorerade ämnena PFOS och PFAS som bland annat finns i rengöringsmedel, utomhuskläder, matförpackningar och brandsläckningsskum som nu på sina håll ökar kraftigt i uttrarna, framför allt i södra Sverige, men även till viss del i norr. Det är anmärkningsvärt eftersom halterna i exempelvis sillgrisslors ägg från Stora Karlsö och gråsäl från Östersjön har minskat eller åtminstone stagnerat. Hos uttrarna visar inget av ämnena en minskande trend, förutom FOSA.

LÄS ÄVEN: • Mälaren, Vänern och Vättern hotade av miljögifter.

Det är i länen runt Mälaren som de största andelarna uttrar med höga värden hittats. I Västmanlands, Upplands, Örebros och Södermanlands län anses minst hälften av de undersökta uttrarna ha höga värden PFOS och värst är det i Örebro län där 75 procent av uttrarna har höga värden. De fyra uttrarna med de högsta halterna av perfluorerade karboxylater kom alla från norra Sverige, tre av dem från Jämtland och en från Västerbottens län. Det finns med andra ord en hel del geografiska variationer.

Hur påverkas då uttern av höga halter PFOS?
– Jag kan inte säga hur uttrarna påverkas av höga halter PFOS, men vi vet att PFOS är mycket skadligt, giftigt och hormonstörande. De uttrar vi får in till museet ser oftast ut att vara i god hälsa, och det är svårt att uttala sig om eventuella effekter av PFOS. Men helt klart har många uttrar mycket höga halter och det är mycket oroande i sig. Även uttrar från Norra Sverige kan ha höga halter, dock ligger de generellt lägre än i södra Sverige, berättar Anna Roos, miljögiftsforskare och utterexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

LÄS ÄVEN: • Rikstäckande studie av högfluorerade ämnen i svenska vattendrag.

Studien baseras på 297 döda uttrar som skickats in till Naturhistoriska Riksmuseet. De flesta av dem är dödade i trafiken (ca 80%) eller har fastnat i fiskeredskap och drunknat (ca 10%).

Hur ser framtiden ut för uttern?
– Jag tycker det ser positivt ut idag, men om dessa ämnen fortsätter att öka så kommer det nog att bli problem, avslutar Anna Roos.

Källa: Rapporten från Naturhistoriska Riksmuseet