Allmän jakt på ekorre och hermelin, samt skyddsjakt på enskilds initiativ på trana och sångsvan – det kan snart bli verklighet.
Dessa förslag är med i Naturvårdsverkets ”Jakttidsöversyn 2019/2020” som nu är ute på remiss.
Jakt på ekorre
Eftersom ekorren anses livskraftig i Sverige och det inte finns några ”hinder för allmän jakt på ekorre i de internationella överenskommelser som Sverige förbundit sig att följa” så anser Naturvårdsverket att det kan införas allmän jakt.
– I enlighet med Strategi för svensk viltförvaltning ska jakt, viltturism och annat brukande av vilt inte begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att det ska främjas, skriver Naturvårdsverket och nämner även att jakten kan förebygga skada, eftersom ”ekorren bland annat kan ta sig in under tak eller i vindsutrymmen och bygga bo där”.
Hermelinpäls – en ”användbar resurs”
Även allmän jakt på hermelin föreslås och också i det här fallet nämns att jakt på djur ”inte ska begränsas av omotiverade hinder”. Beslutet motiveras ytterligare av att hermelinen tar tamdjur, ägg och ungar av både markhäckande och hålhäckande fåglar, samt att hermelinens päls ”kan vara en användbar resurs”.
Mer jakt på trana och sångsvan
Även utökningar i jakt på fåglar föreslås med skyddsjakt på ”enskilds initiativ” på storskarv, sångsvan och trana. En jakträttsinnehavare kan med andra ord skjuta tranor och sångsvanar på eget bevåg för att förebygga skador. Dessa båda arter har ökat i antal och de anses orsaka skador för jordbruket när de ofta i stora flockar landar på fält och äter, samt trampar ned grödor. Allt fler ansökningar om ersättning, skrämselåtgärder eller jakt inkommer till länsstyrelsen.
– Förutom att jordbruket väsentligt förbättrat förutsättningarna för dessa båda arter, gynnas särskilt tranan av att människor på många platser runt om i Europa utfodrar dem för att skapa upplevelseturism, skriver Naturvårdsverket.
Fågelförening ser uppenbara risker
BirdLife Sverige är mycket skeptiska till förslaget om skyddsjakt på eget initiativ på storskarv, sångsvan och trana. Föreningen menar att det ytterligare skulle minska myndigheternas insikt i vad som sker och leda till uppenbara risker för både de aktuella arterna och andra arter i deras närhet.
– Vi ser redan idag en del problem vad gäller genomförande, tillsyn och återrapportering av den skyddsjakt som beviljas av länsstyrelserna i enskilda fall, och befarar att situationen skulle förvärras om man tillåter skyddsjakt helt utan tillståndsprövning. Risken är uppenbar att storskarvar, tranor och sångsvanar skulle komma att jagas även i fall där de formella kraven för skyddsjakt inte alls är uppfyllda, berättar Lotta Berg, ordförande i BirdLife Sverige.
Föreningen befarar att såväl blyspridning som störningsmoment för andra arter, även under häckningstid och även för arter och biotoper som är hotade, skulle öka om förslaget blir verklighet.
– Sångsvanar och tranor är fåglar som ofta håller till vid våtmarker som är en känslig häckningsbiotop för många fågelarter, och det finns tyvärr redan exempel – inom den reglerade skyddsjakten – på hur skyddsjakt på storskarv dels skett under djurskyddsmässigt oacceptabla förhållanden, exempelvis genomborrning av ägg med fullgångna fågelungar i, och dels inneburit påtagliga störningar av andra häckande fågelarter, till exempel tärnor, i samma områden.
Under vilka förutsättningar är det rimligt med skyddsjakt på en fågelart ”på eget initiativ”?
– I den mån skyddsjakt på fåglar kan vara befogad vill vi att den är så riktad mot korrekta arter och i så begränsade områden som möjligt. Att införa skyddsjakt på enskilds initiativ är att gå i motsatt riktning, vilket BirdLife Sverige motsätter sig. Vidare måste myndigheterna införa ett fungerande system för rapportering, bland annat för att kunna utläsa effekter av skyddsjakten och för att vi som medlemsstat är skyldiga att rapportera skyddsjakt till EU. Föreningen ser att med ökad/friare jakt riskerar överträdelserna att bli fler och resurserna för tillsyn blir proportionellt mindre, säger Lotta Berg.
Naturvårdsverket vill gärna få in synpunkter under remissen. I början av 2020 kommer del 2 av ”Jakttidsöversyn 2019/2020”. I den delen finns ännu fler förslag för utökad jakt på olika fågelarter.
Källa: Naturvårdsverket
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!
Detta är vansinne stoppa detta NU !!!
Låt ekorrarna vara,man kan väl SE på djur utan att behöva döda.Idag finns fuskpäls,nästan inga använder riktig päls nuförtiden och äta ekorre,vem vill det.Kanske jägare ?Titta på mitt i naturen och njut av levande djur.
Mona 66årig ”tant”
I den självutnämnda humanistiska stormakten Sverige så är inga djur fredade de jagas förfölja och skjuts.De flesta u länder har en bättre inställning till vilda djur än Sverige.Jägarna dominerar i riksdagen och får igenom och kortsiktiga beslut om jakt på skyddsvärda arter
Jag slutar då aldrig mig att förvånas över vad som händer här på vår jord. Och heller inte åt vilken vilka som sitter har hand om beslutar dessa alla tokiga fåniga ärenden. Jag kan ha viss förståelse för att när trana sångsvan har ökat mycket i antal. Att de kan kanske utgöra ett viss förstörelse på nysåda grödor som nyss kommit upp. Men jag har själv undrat funderat över vad som händer när tranor utfodras i stor utsträckning under flytten varje vår. Att det måste ju givetvis gynna om att det blir en större överlevnad. Under den långa flytten varje vår till sina häckningsplatser. Och eftersom heller inte tranor har så många naturliga fienden mer än räv kungsörn. Men jag är ju som sagt vad väldigt förvånad över att trana kan ha ökat så mycket. Som den har gjort eftersom det finns så gott om räv. Uppe i norra Västmanland där jag kommer ifrån häckar tranor varje vår men får aldrig ut några ungar. Inte heller sångsvan för det är ju sannolikt räven som tagit äggen när jag har hittat krossade äggskal där ifrån bägge arter.
Men nu till förslag om skyddsjakt på den sällsynta hermelin som jag aldrig ser när jag befinner mig däruppe. Och sen till ekorre som ju inte lär vara så vanlig som det beskrivs. Eftersom all naturlig gammelskog skogar biotoper avverkas mitt under ynglingstiden när det gäller både fåglar däggdjur. Så minskar ju ekorre självfallet dessutom så är ju ekorre ett naturligt byte för både mård duvhök. Som minskar i rasande takt när alla skogar barrakogar huggs ned eller lämnas orörda. Och det nämndes ju att både kött skinn skulle tass tillvara. Vi lever ju långt in nu på 20-talet nu. och inte på tidiga 1900-talet när många var tvungna att ta tillvara på allt som jag att äta tjäna pengar på.
Då är min fråga en undran om det är Naturvårdsverket som har fått en förfrågan ifrån Svenska Jägareförbundet. Om att jag fler arter eftersom skogarna krymper det jagas mer det blir fler skyttar i vårt land. Jag hoppas att flera föreningar som WWF. SNF.SOF. går emot bromsar detta om en sån här utökad skyddsjakt på dessa arter.
Låt bli våra ekorrar!! Låt bli våra småfåglsr och låt fanan gro!! Måtte ni ta ert förnuft till fånga!!
För skojs skull? Eller tror vi oss åter igen vara större än Gud, moder gjord och universum? Eller är vi rädda att dem små liven ska ta över världen?
All jakt bör ske i så begränsade områden som möjligt och mot korrekta arter!
Rena rama Nöjesjakten!
Det är ju absurt!
Trandansen vid Hornborgasjön och Pulken i Skåne är förvisso stora turistattraktioner,men dessa matningar har även det goda med sig att tranorna äter sig mätta där istället för på åkrarna i det omgivande odlingslandskapet.Alltså win,win.
Låt bli ekorrar, däremot kan man fundera över att istället bedriva skyddsjakt på kanadagäss o skator.