Försämringar för kycklingar och grisar – Jordbruksverket anklagas gå branschens ärenden

Det är troligen så här grisar vill ha det om de själva får välja. Foto: Marie Gillander 

Från och med den 1 december är det tillåtet att ta smågrisar från suggan redan vid 21 dagars ålder, istället för vid 28 dagar, dessutom tas det bort krav på sittpinnar och dagsljus för kycklingar. Besluten får hård kritik från djurrättsorganisationer och djurskyddsexperter.

Jordbruksverket kommer från och med den 1 december införa nya regler som ”i linje med regeringens livsmedelsstrategi ska öka den svenska produktionen av livsmedel” och göra svensk grisuppfödning ”mer konkurrenskraftig”, samt ”förbättra lönsamheten”.

– Här väljer Jordbruksverket att bortse från internationellt erkänd vetenskaplig forskning på området och i stället luta sitt beslut mot en enda begränsad observationsstudie, initierad av grisbranschen själva. Denna studie kunde inte visa på några positiva effekter för grisarna, skriver en lång rad forskare på GP Debatt angående Jordbruksverkets beslut.

LÄS ÄVEN: • Nya regler för nötdjurs utevistelse ”allvarliga försämringar”

Det lämnades också över 60 000 namnunderskrifter mot försämringarna för smågrisarna, men Jordbruksverket valde att ignorera protesterna och från och med den 1 december är det tillåtet att ta griskultingarna från sin mamma en vecka tidigare, för vissa utvalda lantbrukare. Ett beslut som enligt Djurens Rätt ”går emot grundläggande kunskap om grisars naturliga beteenden och behov och forskning som visar att tidig avvänjning har allvarliga negativa effekter på djurvälfärden”.

– Den svenska djurskyddslagen ska gälla alla djur, varje djurindivid. Jordbruksverket går med de nya föreskrifterna ifrån två viktiga principer i den svenska djurskyddslagen – det förebyggande och skyddet för individen. Länder som tidigare sett Sverige som en förebild är chockade över dagens beslut, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens Rätt.

LÄS ÄVEN: • Många djur dör vid transport i Sverige

Jordbruksverket är dock av en annan uppfattning:
– Vi känner oss trygga med att dessa djurskyddsregler ger goda förutsättningar för en ökad produktion av livsmedel utan att djurskyddet försämras eller att den låga användningen av antibiotika i svensk djurhållning riskeras, säger Ingrid Eilertz, chefsveterinär och chef för avdelningen för djurskydd och hälsa.

Källor: Djurens Rätt, Jordbruksverket och GP