FN: Bevara biologisk mångfald annars dör vi också ut

Bechsteins fladdermus (Myotis bechsteinii). En rödlistad som är akut hotad i Sverige. Främsta orsakerna är störningar på sov- och övervintringsplatserna samt bristen på lämpliga hålträd, den kräver gammal lövskog. Foto: Dietmar Nill – PLoS Computional Biology, CC BY 2.5, Länk

Vi har två år på oss att stoppa förlusten av biologisk mångfald i världen med ett nytt globalt avtal, säger FNs chef för biodiversitet Cristiana Pașca Palmer. Problemet är lika stort som klimatförändringen men sker helt i det tysta, ”en tyst död”.

Människor i alla länder måste snarast öka trycket på sina regeringar för att teckna ambitiösa mål till 2020 om skydd för insekter, fåglar, växter och djur som är livsnödvändiga för den globala matproduktionen, för rent vatten och för kollagring, säger Cristiana Pașca Palmer i en artikel i The Guardian.

LÄS ÄVEN: • Tillräcklig kunskap om massutrotningen – politiskt agerande saknas

— Förlusten av biologisk mångfald sker i det tysta och märks därför inte lika mycket som klimatförändringen. Men när vi väl lägger märke till det kan det redan vara för sent.

FNs biodiversitetskonvention, CBD, syftar till bevarande och uthålligt nyttjande av den biologiska mångfalden. Varje land har ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå. Snart ska de 196 medlemmarna mötas i Sharm el Sheikh, Egypten, för att diskutera ett nytt ramverk för bevarandet av världens ekosystem. Förhoppningen är att mötet kommer att kulminera i ett ambitiöst nytt globalt mål till nästa konferens i Beijing 2020. Helst ska det leda till ett nytt avtal som väger lika tungt som Parisavtalet. Men hittills har förlusten av biologisk mångfald fått mycket lite uppmärksamhet, även om forskarna säger att hotet är lika stort som klimathotet.

LÄS ÄVEN: • FN: Ett Paris-avtal för världens biologiska mångfald behövs

De senaste två globala överenskommelserna som gäller biologisk mångfald, 2002 och 2010 har misslyckats med att hejda massutrotningen som pågår på jorden. De länder som skrev under Aichiprotokollet 2010 lovade att halvera förlusten av naturliga habitat, att säkra ett hållbart fiske, att utöka de landbundna naturreservaten från 10% till 17% till 2020. Men många länder har inte uppfyllt målen, däribland Sverige. De som har skyddat mer natur har inte övervakat områdena.

LÄS ÄVEN: • Krönika: Biologisk mångfald börjar äntligen hamna på agendan

Förlusten av biologisk mångfald är en fråga som ligger långt ner på den politiska agendan. Jämfört med klimatmöten så är det få ledare som deltar i möten om biodiversitet, enligt Pașca Palmer. Även innan Donald Trumps tid, så gick inte USA med på att godkänna Nagoya-avtalet och skickade endast en observatör till mötet.

Källa: Guardian

 

Kristina Back (304 Posts)