Floraväktarnas uppgifter bakom rödlistade kärlväxter

Backsippa är en av våra ståtligaste vårväxter. I Västmanland växer de framför allt i området runt Mälaren, ofta nära fornlämningar men också på lite öppnare moränkullar. Hotet mot backsippa handlar framför allt om upphört bete så att markerna växer igen. Foto: Bengt Stridh

Backsippan är på nya rödlistan klassad som sårbar (VU) eftersom den har minskat med mer än 30 procent de senaste hundra åren. Det är ideellt engagerade, naturintresserade personer som varit viktiga för klassningen. Emil V. Nilsson följde med en av dessa ”floraväktare” och räknade backsippor öster om Västerås.

Floraväktarna är ett nätverk av ideellt engagerade naturintresserade personer som besöker kända växtplatser för specifika växter och helt enkelt räknar antal plantor. På så sätt samlas data in och både arten och växtplatserna kan följas under lång tid. Bengt Stridh, ordförande för Botaniska Föreningen i Västmanlands län, är floraväktare för backsippa.

Vi parkerar vid en gårdsmiljö bestående av en större lada, en mindre maskinhall och ett boningshus. En traktor kommer åkande från gården med ett lass gödsel och föraren stannar för att prata lite. Bengt berättar att vi ska räkna backsippor på hans mark som en del av floraväkteriet och markägaren berättar entusiastiskt om flera platser i området där backsipporna blommar. Några av platserna kände Bengt inte till förut.

– Jag kanske har hejat på honom tidigare, men det var kul att få prata lite längre, säger Bengt. En del av floraväkteriet är att man ska ha kontakt med markägaren och diskutera skötsel och så där, men det är rätt sällan det blir av. Det första jag tar upp med markägaren är om de känner till att den här arten växer här, man berättar att man ska floraväkta och vad det innebär och det tror jag är viktigt nu när vi är nära bebyggelse. Då vet folk vad det är för någon som kommer. De brukar se lite skeptiska ut först när man kommer med rapportpapper och grejer, då tror de att man är kontrollant från länsstyrelsen. Sedan när man talar om att man är från botaniska föreningen då verkar de lättade, då bedöms man som ofarlig eller möjligen som en kuf! De flesta markägare brukar känna till just backsippa faktiskt.

Bengt Stridh är floraväktare för backsippa. Det innebär att han regelbundet besöker kända växtplatser för backsippa och räknar plantor. Genom att följa växtplatserna över tid och samla data på ett standardiserat sätt så kan man se hur det går för arten. Foto: Emil V. Nilsson

Vi kommer in i en riktigt hårt betad hästhage. Tre hästar står och äter hö. Det är tur att backsipporna inte växer just där. Men detta är ett undantag. Många backsippor finns på platser där det inte längre betas eller på annat sätt hävdas. Det gör att platserna sakta växer igen, backsipporna minskar och försvinner så småningom.

– Under 2010 till 2012 inventerade jag alla kända lokaler för backsippa öster om Västerås där de flesta finns. Det jag såg då var att de flesta backsippor fanns kvar på på de lokaler som hittades när Ulf Malmgren gjorde en inventering av hela länets kärlväxter på 1970-talet (publicerat i Västmanlands flora 1982). När man floraväktar är det i första hand dessa kända lokaler som man återbesöker. Det händer också att man hittar nya lokaler när man är ute och inventerar andra växter som då registreras eller som idag, från tips av de som bor i närheten. De arter som vi floraväktar är framför allt de som är hotade på rödlistan, alltså sårbara (VU), starkt hotade (EN) och akut hotade (CR).

Vi kommer fram till en liten åsrygg som höjer sig en meter över resten av betesmarken. I söder kan man ana landsvägen och en nyharvad åker.

– Nu är vi femton meter från koordinaten, säger Bengt. Det är ju lite tidigt fortfarande, på en del platser blommar backsipporna för fullt medan de bara är i knopp på andra platser. Om man inte hittar dem vid ett första besök får man åka ut en gång till helt enkelt. Se, här blommar backskärvfrö också. Det här var ju intressant, jag ser inga backsippor. Nu är vi bara sex meter från koordinaten.

– Där! Plötsligt får Bengt syn på tre små knoppar. Här är det backsippor. De är bara i knopp. Så vi var lite för tidiga här. Då brukar jag skriva upp antalet plantor och det kan vara lite svårt med backsippor, rosetterna kan sitta tätt och då är det svårt att skilja på om det är en stor planta eller flera mindre.

Vi går ut ur hästhagen och följer en körväg västerut. Där, utanför hästarnas vinterhage ligger en av Västmanlands största lokaler för backsippa. Det är en liten enbacke som vätter åt sydväst. Vårsolen värmer skönt i ansiktet som för att kompensera för den lite kalla brisen från norr. Bland tuvor av flentimotej och några enstaka knippfrylen blommar flera hundra backsippor. Kullen betas inte av hästarna, men det är så magert att det inte växer igen så fort där. Markägaren fick ett tips att ta bort de små björkarna och att gallra bland enarna.

Här ligger Bengt Stridh och fotar backsippor på en liten kulle som är en av Västmanlands blommigaste lokal för backsippa. Arten har minskat på många platser, framför allt eftersom de öppna torrbackarna där de trivs växer igen. Foto: Emil V. Nilsson

– Jag uppskattade det till 1500 blomställningar här för tio år sedan, men där är vi nog inte nu, berättar Bengt. Det var för många för att räkna då. Men jag tycker det är ganska svårt att uppskatta hur många det är när man bara tittar ut över en mängd så här. Ofta så underskattar man nog antalet.

Vi bestämmer oss för att räkna backsipporna tillsammans. Jag tar den västra delen och Bengt den östra. Vi delar backsipporna mellan oss genom att läggas några pinnar som markerar gränsen. Snart fylls min anteckningsbok av streck över plantor och blommor. Några plantor har över tjugo blommor medan andra bara har en enda blomma. Efter en stunds flitigt räknande kunde vi senare konstatera att det var 385 plantor med 877 blomstjälkar på ett område som inte är större än tio meter på bredden och tjugo meter på längden. Enligt markägaren var det länge sedan det var så mycket blommor på platsen som troligen är en av de tio bästa backsippelokalerna i hela Västmanland.

• Vill du veta mer om floraväkteri? Läs här.
• Är du intresserad av Botaniska Föreningen i Västmanlands län? Läs här.
• Vill du bli medlem i Svenska Botaniska Föreningen? Läs här.