Europas gräsmarksfjärilar har minskat med 30% sedan 1990

Mindre guldvinge. Foto: Erik Hansson

Fjärilar knutna till gräsmarker har det fortsatt svårt i Europa.

Europeiska miljöindikatorn för perioden 1990–2013 och det nationella miljöövervakningsprogrammet Svensk Dagfjärilsövervakning visar populationsutveckligen för 17 dagfjärilsarter som lever i gräsmarker.

Här i Sverige finns tolv av dessa övervakade arter; ängssmygare, aurorafjäril, puktörneblåvinge, mindre guldvinge, kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril, svingelgräsfjäril, skogsvisslare, mindre blåvinge, svartfläckig blåvinge, ängsblåvinge och väddnätfjäril.

LÄS ÄVEN: • Experten om sin nya fjärilsbok och fjärilarnas snabba förändring

Sedan 1990 har gräsmarksfjärilarna i Europa minskat med 30 procent enligt Naturvårdsverket. De största problemen för vår världsdels fjärilar är allt intensivare jordbruk och att hävden upphör i småskaliga bygder.

– Mycket beror dels på att jordbruket blivit mer intensivt och dels på att många av de små markerna, marker som kanske inte lönar sig så bra, blir igenplanterade. Dessa fjärilar har trivts i ett jordbrukslandskap som vi haft i flera hundra år. Ändrar man på det gynnas andra arter och de som gynnats tidigare får problem. Knepet är väl att lyckas ha ett modernt landskap men fortfarande ha plats för de andra arterna, och det är en utmaning, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet och samordnare för Svensk Dagfjärilsövervakning till TT.

LÄS ÄVEN: • Fjärilsbingo: Nio fjärilar du kan locka till din trädgård

Sett i ett längre perspektiv, har det gått dåligt för Sveriges fjärilar. Lars Pettersson berättar att alla de tolv arternas utbredningsområden har krympt ihop och att de flesta av dem ”minskat jättemycket i utbredning och i antal” sedan 1950-talet.

– Några av de länder som förlorat allra mest av sin fjärilsfauna, Storbritannien, Belgien och Nederländerna, tycks ha lyckats stoppa minskningen och till och med observerat en viss ökning när det gäller bin, humlor och fjärilar de senaste årtiondena. Riktade naturvårdsåtgärder som blomsterrika kantzoner, anpassad slåtter och bibehållen hävd i värdefulla områden tycks har varit mycket viktiga för detta, skriver Naturvårdsverket.

Källor: Naturvårdsverket och SVT