EU kritiska till Sveriges bristande miljötänk i jordbruket

Socketbetsfält i Skåne. Foto: FraggethEget arbete, CC BY-SA 3.0, Länk

EU-kommissionen anser att Sveriges förslag till ny jordbrukspolitik måste öka kolinlagringen, stärka biologisk mångfald och minska utsläppen från animalieproduktionen.

Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU har inte bara en enorm budget på 60 miljarder för åren 2023-2027, den har också en stor påverkan på miljön. I EU:s State of Nature-rapport 2015 framgår att jordbruket är det största hotet mot fåglar och det näst största hotet mot andra arter inom unionen. Det stöds också av en studie som visade att det gick kraftigt sämre för Tjeckiens jordbruksfåglar efter landets inträde i EU. Det anses bero på att CAP (Common Agriculture Policy – EU:s gemensamma jordbrukspolicy) gynnar industriell stordrift istället för småskaligt och miljövänligare jordbruk.

Sverige får rött ljus för biologisk mångfald

När nu en ny, nationell jordbrukspolitik ska tas fram, baserad på EU:s riktlinjer, får Sverige kritik. En genomgång av europeiska miljöorganisationer tidigare i år gav Sverige bland annat det sämsta betyget (rött ljus) när det gäller att se till att jordbruket har tillräckligt med utrymme för biologisk mångfald och stöd för att minska växthusgaser. För skadliga subventioner, stöd till skydd av biologisk mångfald, skydd av gräs-, våt- och torvmarker och involvering av miljöorganisationer får Sverige gult ljus, vilket innebär att planerna inte är tillräckliga och att det sammanlagda betyget är ”dåligt”.

Nu har även EU-kommissionen kommit med kritik mot Sverige. De anser att Sverige behöver ändra sitt förslag och överväga nya åtgärder för att öka kolinlagringen, stärka biologisk mångfald och minska utsläppen från animalieproduktionen. Regeringen ska svara på EU-kommissionens kritik innan sommaren och under hösten ska den nya jordbrukspolitiken godkännas.

Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, kommenterar EU-kommissionens kritik så här:
– Regeringen måste ta kritiken från EU-kommissionen på större allvar och inse att även Sveriges skattebetalare förväntar sig en grönare, rättvisare och mer klimatvänlig jordbrukspolitik.

Regeringen avfärdar miljöersättningar

I ett första svar till EU-kommissionen har Sveriges regering avfärdat möjligheten att införa ytterligare miljöersättningar till jordbruket. Det motiveras med att det skulle spräcka tidsplanen för att införa den nya jordbrukspolitiken från år 2023. Men Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF, tycker inte att det argumentet håller eftersom det finns ett antal åtgärder som regeringen snabbt kan införa.
– Det finns bra förslag på bordet och det finns tid att införa dem, om den politiska viljan finns.

Det finns bland annat ett färdigt förslag från Jordbruksverket om en miljöersättning för att odla blommor för pollinatörer.
– Vi blev väldigt förvånade över att det stödet ströks i regeringens förslag, säger Jenny Jewert.

Även att ge miljöersättning för vallodling, som är den gröda som lagrar in mest kol i jorden av alla jordbruksgrödor, bör införas enligt WWF.
– Vi behöver betala bonden för det klimatarbetet. På så sätt stärker vi även ekonomin för de företag som håller betande djur, vilket är viktigt för den biologiska mångfalden, säger Jenny Jewert.

WWF vill också se ökad ersättning för naturbetesmarker och till mindre jordbruksföretag, samt att stöd för nötkreatur bara betalas ut för djur som fått beta, och inte till djur som fötts upp i stall.

LÄS ÄVEN:
Hård kritik mot EU:s jordbrukspolitik – Sverige sågas
Intensivt jordbruk och uppvärmningen har halverat antalet insekter
Ännu en dispens från ”förbjudet” bidödande medel
Brist på miljötänk i Sveriges nya jordbruksstrategi

Källa: WWF