![](https://www.natursidan.se/wp-content/uploads/2020/12/07D65678-3276-4CEF-BA8B-905CA4B58E89.jpeg")
Kungsörn. Foto: Zsombor Károlyi
Vi har tidigare skrivit om hur användningen av den antiinflammatoriska substansen diklofenak till boskap har drabbat gampopulationer i Indien och Nepal hårt och hur ämnet trots det börjat användas i södra Europa där vår världsdels gamar finns. Det finns dessutom rapporter om att diklofenak sprider sig allt mer i Sveriges natur.
Nu har en ny forskarstudie visat att ämnet inte bara är dödligt för gamar utan även för örnar och därmed troligen för andra rovfåglar. Studien är gjord på stäppörnar i Indien som visat upp samma njurfel som gamarna i området. Eftersom stäppörnen är nära släkt med våra kungsörnar och andra örnar i Europa är forskare nu oroliga över att diklofenak kommer sprida sig och bli ett globalt problem.
Diklofenak finns, förutom i produkter som används till boskap, även i vissa vanliga smärtstillande läkemedel som voltaren.
I Storbritannien har myndigheten Veterinary Medicines Directorate förbjudit veterinärer från att importera produkter som innehåller diklofenak och flera miljöorganisationer, inklusive BirdLife jobbar nu för att EU ska förbjuda ämnet innan det sprids till ännu fler hotade rovfåglar.
Källor: BirdLife och SAVE (Save Asia’s Vultures from Extinction)
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Hur får de indiska gamarna i sig diklofenaken då? Genom att äta döda kreatur? då är ju inte jämförelsen så relevant så länge vi inte låter vår tamboskap ligga ute på fälten och bli örnmat.
Om det finns andra vägar in i rovfåglarna kan det ju vara relevant…
Ja genom att äta döda kreatur, men som det står i artikeln finns diklofenak även i exempelvis voltaren och ökar i den svenska naturen. Läs mer: http://www.natursidan.se/nyheter/miljogiftet-diklofenak-sprids-allt-mer-i-svensk-natur/
Jo jag läste det också men frågan är om verkligen örnar kan få i sig substansen på det sättet i farliga mängder. Det blir ju en fråga om mängder och om rovfåglar är känsligare så är det allvarligt. Det kan ju omöjligt vara lika höga halter av det i svenska naturen som i ett djur som behandlats med det så därför ifrågasätter jag om substansen verkligen ens kan bli ett hot för svenska rovfåglar, som faktiskt var din vinkel på artikeln.
Missförstå mig inte nu, jag tycker det är fel att ge tamboskap smärtstillande och diklofenak ska nog även människor vara lite sparsamma med för njurarnas skull (jag som har kassa njurar får absolut inte stoppa i mig det).
Det jag menar är att man kanske inte kan använda Indien-exemplet på varför man ska minska spridningen i Sverige. Här förekommer ju inte att ett dött djur får ligga ute så rovfåglar kan äta på det.
Nja, vinkeln är att det kan sprida sig till andra rovfåglar. Nu vet man att även örnar är känsliga för medlet och man vet att även örnar äter kadaver. Vinkeln är internationell, men det finns en svensk koppling.
Huruvida svenska boskap och renar har höga halter diklofenak i sig har jag ingen aning om, men det viktiga är att upplysa om att ämnet är farligt för rovfåglar och att det sprider sig allt mer. Hur lång tid det tar innan det blir farliga mängder är det nog ingen som vet.
Uppskattar för övrigt att du engagerar dig i frågan.
Ska man dra en parallell så är ju diskussionen kring blyammunition väldigt jämförbar. Den försvinnande lilla mängden bly som skjuts ut ur gevär i det här landet är knappast ett miljöproblem i stort. Hamnar det lite blyhagel i marken så är det ingen fara (naturen innehåller ju faktiskt bly i sig självt).
Det som är fara med blyammunitionen är däremot när blyet hamnar i passningsrester som inälvor som lämnas i skogen efter urtagning av klövvilt. När rovfåglar äter inävorna får de i sig bly och deras magsafter är bra mycket surare än däggdjurens, vilket betyder att de i högre grad löser upp blyet och alltså blir förgiftade av det.
Det spelar alltså lite roll hur ett ämne förekommer. Om jag fick välja mellan att svälja en 10 g klump med bly eller 0,001 g mikropulver bly så skulle jag lätt välja det första alternativet. Det vore inte ens speciellt farligt.
I fallet med läkemedel som diklofenak i naturen så kan man ju omöjligt säga att det skulle vara någon risk. Man kan peka på att det är förhöjda halter, men man vet inte vad det innebär. Bara för att gamar och örnar mår dåligt av svinstora mängder, som definitivt ligger i ordningen hundratals tusen högre än det som förekommer i naturen, så kan man inte säga att det är farligt med lägre mängder.
Jag efterlyser en saklig diskussion kring gift. Allt blir så jävla absurt om man ska skjuta rygg bara för att det förekommer giftigt ämne i låg mängd någonstans, det kan vara i skalet på apelsiner, leksaker eller vad som helst. Det är ALLTID en fråga om mängder och då är det bättre att skjuta in sig på de fall där man bevisligen ligger över farliga nivåer på ämnen.
Nu valsar jag offtopic men om det krävs att ett barn ska äta upp hela sin leksakssamling (och dessutom fullständigt smälta den) för att få i sig mängder som KANSKE är farliga av ett speciellt gift så är faktiskt inte det ett relevant problem. Man måste se till hur giftet sprids vidare och i vilka mängder det är farligt. Det är värt att lyfta frågor men om man ska komma någonstans är det också vettigt att inse när saker inte är farliga.
Jag tycker f ö det är svinbra att du lyfter allt möjligt sånt här på Natursidan. Det är intressant att läsa om och det är intressant att fundera över.
Jo jag håller med om att gift-diskussioner ofta känns uppförstorade och hoppas att Natursidan.se inte bidrar till skrämselpropaganda i alltför hög grad.
Däremot är det ju så att farliga ämnen i små doser koncentreras ju högre upp i näringskedjan de kommer. Det som kanske inte är någon fara för havsborrmaskar i Östersjön blir via mindre fiskar, större fiskar och skarvar till slut troligen en fara för havsörnar: http://www.natursidan.se/nyheter/mask-orsak-till-att-havsorns-agg-inte-klacks/
Sedan är ju diklofenak-debatten också viktig för att inte ämnet ska godkännas på bred front i EU. Det är tydligen billigt och populärt och skulle det inte dyka upp rapporter om hur de påverkar rovfåglar kanske det skulle börja importeras även till Sverige i större utsträckning.
EU-godkända diklofenak som sprider sig i Europa och Sverige är ett hot även mot örnar enligt ny studie: http://t.co/K8oBkv3NeQ #swgreen
RT @Natursidan: EU-godkända diklofenak som sprider sig i Europa och Sverige är ett hot även mot örnar enligt ny studie: http://t.co/K8oBkv3…