![](https://www.natursidan.se/wp-content/uploads/2020/12/07D65678-3276-4CEF-BA8B-905CA4B58E89.jpeg")
Bi på väg in i bikupa. Foto: Erik Hansson
Det är brist på honung i Sverige. De senaste åren har skördarna varit 30-40 procent sämre än vanligt och det kan vara svårt att få tag på svensk honung, rapporterar SVT.
Honungsbristen beror bland annat på att det de senaste åren varit ogynnsamt väder för bina med kalla och regniga somrar på många håll i landet. Dessutom har många bin dött under vintern.
LÄS ÄVEN: • Så ger bin mer honung och effektivare skörd
När det råder brist på svensk honung köper många handlare in utländsk honung istället och nu är Biodlingsföretagarna oroade över att återförsäljare ska fortsätta köpa utländsk honung även om det i år går bättre för svenska biodlare.
LÄS ÄVEN: • Lista med tio punkter för att rädda världens pollinatörer
– Vad man inte ska glömma bort med honungen är att den stora nyttan som bin gör är pollineringsnyttan. Så det enklaste man kan göra för att stödja sin lokala biologiska mångfald det är att köpa lokalt producerad honung, säger Simon Höjeberg, styrelseledamot i branschföreningen Biodlingsföretagarna, till SVT.
Källa: SVT Nyheter Öst
Chefredaktör och grundare. Stötta Natursidan – ge bidrag via bankgiro (5114-2529) eller Swish (0730-385 185). Tack! Naturligtvis betalas det skatt på dessa gåvor.
Tama bin är också ett hot mot vilda pollinatörer. Eftersom detta är Natursidan så ska vi kanske komma ihåg en annan sida, Naturen, Natursidan. Europeiska honungsbin är ändå tama (domesticerade) djur i vår tjänst.
Pollinering är en av världens viktigaste ekosystemtjänster. Med ett uppskattat värde på 117 miljarder US$ varje år och ”Honungsbiet uppges ofta vara den dominerande pollineraren globalt även i studier gjorda i naturliga habitat”
Därför är det självklart att ”Vildbisamhällen påverkas och modifieras i områden nära bikupor”
Men ”vilda insekter (och andra djur) pollinerar grödor mer effektivt än honungsbin […] En ökning i antalet besök av vilda insekter dubblerar fruktmängden jämfört med en motsvarande ökning av honungsbin”
Det finns en relativt stor konsensus om att ”homo sapiens” ligger bakom pollinatörernas populationsminskningar.
Det finns ”ett etiskt dilemma där man i viss mån måste välja mellan att prioritera biologisk mångfald eller födoproduktion. Det finns dock goda argument som stödjer en prioritering av den biologiska mångfalden eftersom en sådan indirekt också påverkar födoproduktionen positivt.”
”Att naturen har ett värde som kan kvantifieras i monetära termer är en etisk frågeställning. Kan eller bör man sätta ett monetärt värde på mänskligt liv, vacker miljö och biologisk mångfald? […] sådana värderingar är något vi gör varje dag.”
”Eftersom det ekonomiska värdet av pollineringstjänster är betydande finns det en viss motvillighet att erkänna att honungsbin (och andra domesticerade pollinatörer) kan vara ett potentiellt hot mot miljön och den biologiska mångfalden. Det behövs en ökad förståelse för att det som vid första anblicken ser ut att ge fördelar (exempelvis ökad produktion genom pollinering av honungsbin) inte enbart är positivt. Eftersom produktion och biologisk mångfald är beroende av varandra krävs ett parallellt arbete för att hitta en balans mellan de två intressena. Istället för att vara just två intressen bör de istället ses som olika delar i en större övergripande problematik.
Ett annat problem som bör diskuteras är det faktum att vi i mycket stor utsträckning ”förlitar oss på” en art för pollinering. Med tanke på det stora antalet artiklar som visar på ett behov av att bibehålla en stor biologisk mångfald bör frågan diskuteras om man bör fortsätta att använda honungsbin på det sätt man gör idag. Vad händer om honungsbiet slås ut av en patogen? Och vad händer om responsdiversiteten hos vildpollinerare minskar? Det krävs ett långsiktigt perspektiv där försäkringsprincipen inkluderas för ett hållbart system. Ingen vet hur framtiden kommer att se ut och det är riskabelt att inte ta det säkra före det osäkra.”
Källa till citaten och fler intressanta åsikter, fakta och referenser finns här:
.http://files.webb.uu.se/uploader/858/BIOKand-16-039-Andrew-Nielsen-Sophia-uppsats.pdf