Dyrt för staten att städa efter gruvor

Det är dyrt för Sveriges skattebetalare att städa efter gruvbolagen. Det konstaterade Riksrevisionen i sin rapport i fjol. Bara efterstädningen i Blaikengruvan, Svärtträskgruvan och Pajalagruvan beräknas kosta staten upp till en halv miljard kronor.

– Det uppkommer mycket gruvavfall i Sverige och en stor del av detta är miljöfarligt. Det är därför viktigt att systemet fungerar så att pengar finns avsatta för att ta hand om avfallet så att inte skattebetalarna drabbas av kostnaden, sa riksrevisor Ulf Bengtsson i Riksrevisionens rapport om den svenska gruvbranschen som kom i fjol.

LÄS MER: • Riksrevisionen: Gruvorna betalar inte för miljöförstöringen.

Riksrevisionen föreslog i sin utredning att det tas fram en långsiktig finansiering av städningen från gruvbranschens sida för att minska risken att skattebetalarna får stå för notan i framtiden. I mitten av april ska Regeringen ge sitt svar och i dagsläget vill inte näringsminister Mikael Damberg (S) kommentera ärendet.

Blaikengruvan i Sorsele i Västerbotten lades ner för flera år sedan, men det jobbar fortfarande fem personer med att rena det läckande vattnet från tungmetaller. Det beräknas kosta staten mellan 140 och 225 miljoner kronor. Det fanns 17 miljoner kronor avsatta i konkursboet till städning.

LÄS MER: • 30 år gammal gruva i Stekenjokk måste förstärkas för 105 miljoner – nu planeras ny gruva.

I Svärtträskgruvan har staten behövt skjuta till 70 miljoner kronor till sanering och i Pajalagruvan, där Northland Resources bland annat sänkte grundvattnet med 17 meter, avsattes 30 miljoner kronor till efterstädningen, som nu beräknas kosta mellan 150-250 miljoner kronor. En kostnad som staten och skattebetalarna får ta.

– Vår bedömning är att de ekonomiska säkerheterna som är utställda inte i tillräcklig omfattning minimerar skattebetalarnas kostnader för att ta hand om gruvavfallet, sa riksrevisorn Ulf Bengtsson till SVT.