Det går sämre för Sveriges fåglar – åtta skogsarter till nu rödlistade

Entita. Foto: Marie Mattsson

30 procent av Sveriges 245 häckande fågelarter minskar så kraftigt att de blir rödlistade 2020. Bland dem finns bland annat flera vanliga arter som gråkråka och skrattmås, men också åtta skogslevande fåglar, exempelvis talltita och entita.

Att en art rödlistas innebär att det anses finnas en viss risk att den dör ut i landet. Det kan antingen bero på att den minskat kraftigt i antal, även om den fortfarande är relativt vanlig, eller på att det finns så pass få individer kvar i landet att den är hotad av den anledningen. Alla bedömda arter listas i någon av följande kategorier: livskraftig (LC), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN), akut hotad (CR), kunskapsbrist (DD) och nationellt utdöd (RE).

Den 22 april publiceras den första nya rödlistan sedan 2015 och för Sveriges fåglar verkar det gå allt sämre. 30 procent av landets 245 regelbundna häckfåglar är nu rödlistade. Det är en ökning med 21 procent på fem år.

Vanliga arter som gråkråka, skrattmås, fiskmås, björktrast och rödvingetrast har minskat markant och är nu rödlistade. Gråkråkan har till exempel minskat med 15 procent de senaste 18 åren, bland annat på grund av att de skjuts, att sophanteringen ändrats och att korpen tar kråkornas ungar och ägg.

Mörkt läge för sparv, piplärka och spov
Riktigt illa ute är det för ortolansparven som minskat med 85 procent de senaste 10 åren och nu bedöms som akut hotad (CR). Både fältpiplärkan, som lever i sandmarker i södra Sverige, och rödspoven, som är beroende av våtmarker, anses starkt hotad (EN). De två sistnämnda arterna hade sannolikt försvunnit om inte åtgärder genomförts.

Mer än hälften av fåglarna som flyttar ner till tropikerna är nu rödlistade. Nya på listan är exempelvis ärtsångare, svartvit flugsnappare, grönsångare och rörsångare. Även för svalorna går det dåligt. Ladusvalan anses förvisso ha en stabil population, men backsvalan och hussvalan listas som sårbara och tornseglaren är starkt hotad.

Sämre för skogs- och vattenlevande fåglar
I skogen ses också en klar försämring. Hela åtta nya skogslevande arter rödlistas. Bland dem talltita, entita, hornuggla och slaguggla. Lappmes och videsparv anses däremot ha stabiliserat sig på en låg nivå och går från ”sårbar” till ”nära hotad”.

Även vattenlevande arter har det svårt. De tidigare rödlistade änderna stjärtand och årta får nu sällskap av kricka (VU), bläsand (VU), ejder (EN), bergand (EN) och brunand (EN) har minskat kraftigt och flyttas från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Både kricka och bläsand föreslogs tidigare i år få utökad jakttid.

Det finns åtminstone en del positiva tecken i årets rödlista. Ängspiplärka, skäggmes, gröngöling, sånglärka, kungsfågel och brandkronad kungsfågel anses nu livskraftiga. Kungsfåglarna mycket på grund av våra allt mildare vintrar. Gröngöling och sånglärka för att de stabiliserat sig på en lägre nivå.

Källor: ArtDatabanken och Pressmeddelande från SLU