Dålig kunskap om invasiva arter i Sverige

Lupiner har även tagit över stora delar av det isländska landskapet. Det kanske ser fint ut, men det slår ut många andra växter. Foto: Peder Winding

Kunskapsbristen är stor om hotet från invasiva arter. Men flera naturföreningar är engagerade i bekämpningen.

Invasiva arter är ett stort hot mot svenska djur och växter, men kunskapen är bristfällig hos allmänheten. Bara hälften av alla svenskar kan namnge någon invasiv art och ännu färre vet hur de ser ut enligt en undersökning från Naturvårdsverket. Nu lanserar Naturvårdsverket och ytterligare ett 70-tal myndigheter och organisationer en ny gemensam informatonssatsning.

– Allmänhetens kunskap om de invasiva arterna är viktigt för att vi myndigheter ska få in tips från allmänheten om var arterna finns. Och för att man inte av misstag ska sprida invasiva arter måste man ju veta hur de ser ut, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket.

Även brist på insatser
Men det är inte bara en kunskapsbrist. Av de som känner till att det finns invasiva arter är det bara 28 procent som rapporterat en observation, gjort förebyggande åtgärder eller åtgärder för att ta bort en befintlig invasiv främmande art.

Gul skunkkalla. Foto: Fritz Geller-Grimm, CC BY-SA 2.5

Detta jobbar flera naturföreningar med att förbättra. Naturskyddsföreningen i Skåne har tillsammans med länsstyrelsen börjat bekämpa gul skunkkalla och flera andra lokala kretsar i Naturskyddsföreningen genomför regelbundet dagar då invasiva arter bekämpas.

Stora lupinbekämpardagen 6 juni
Fältbiologerna drar också sitt strå till stacken. I år arrangerar de för fjärde gången den Stora Lupinbekämpardagen den 6 juni (länk till Facebook-event). Då uppmanas allmänheten i hela Sverige att gå ut och rycka upp den invasiva blomsterlupinen med rötterna.

– Invasiva arter, inklusive blomsterlupinen, är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Därför behöver vi nu hjälpas åt för att bromsa dess expansion. Den stora lupinbekämpardagen växer och växer, vilket visar på ett stort folkligt engagemang i frågan. Egentligen borde politikerna lösa problemet, men när de vägrar ta sitt ansvar får vi själva rycka upp lupinerna, säger Leo Rudberg, ordförande för Fältbiologerna.

Det är fjärde året ni arrangerar dagen – hur har reaktionerna varit hittills? 
– De flesta är mycket entusiastiska inför möjligheten att på ett enkelt sätt bidra till den biologiska mångfalden. Artdöden är ett så gigantiskt systemproblem att jag tror det känns skönt för människor att kunna göra något så konkret som att rycka upp lupiner med rötterna – samtidigt som vi sätter press på makthavarna att agera. Det gäller inte minst den invasiva contortatallen som trots sin skadlighet för samebyarnas renskötsel fortfarande är fullt tillåten av politikerna.

Ett av de vanligaste argumenten mot bekämpningen av lupiner är att folk tycker de är fina. Vad tycker du om det argumentet?
– Skönhet ligger i betraktarens öga, men personligen tycker jag det är vackrare med en mångfald av liv. Att hjälpa våra pollinatörer och hotade växter genom gemensamma, solidariska ansträngningar är något av det finaste jag kan tänka mig.

Fältbiologerna har gjort det enkelt för alla att kunna bidra till blomsterlupinbekämpningen i olika nivåer:
Nivå 0. Bidra inte till spridningen av blomsterlupinen. Så inte blomsterlupiner i din trädgård eller någon annanstans.
Nivå 1. Plocka blomsterlupiner. Gör en vacker bukett men släng dem sedan på rätt sätt, d.v.s. skicka dem till brännbart på tippen, för att de inte ska bidra till ytterligare spridning.
Nivå 2. Plocka fram lien och slå blomsterlupiner. Skicka sedan resterna till brännbart på tippen.
Nivå 3. Gräv upp blomsterlupiner. Samla ihop rötterna och låt dem antingen torka i solen eller skicka dem till brännbart, eftersom lupiner kan föröka sig via rotbitar.
Nivå 4. Slå med lie flera gånger i sommar, och nästa!

Hos Naturvårdsverket finns mycket mer information om invasiva arter

LÄS ÄVEN:
Ny kartfunktion följer invasiva arters expansion
Trädgårdsväxten som hotar alvarets ekosystem
• Vanliga trädgårdsväxters hot mot naturen
• Gulliga och vackra invasiva arter är svårare att bekämpa