Bolsonaros Brasilien – bakgrund, hot och hopp

Amazonas. Foto: Philip Jandovsky

Brasilien har på bara några årtionden gått från en positiv trend i miljöpolitiken till att bli en katastrof. Philip Jandovsky, frilansjournalist som bott i Brasilien i många år, skriver för Natursidan om hur det kunde ske, vilken påverkan presidenten Jair Bolsonaro har och vilket starkt motstånd mot honom som finns i landet.

”Från början av 1990-talet och fram tills nyligen märktes en positiv trend för miljöskyddet i Brasilien och då inte minst Amazonas regnskogar. Avverkningen minskade och ett flertal nya nationalparker, reservat och skyddsområden för djur, natur och ursprungsbefolkningen skapades. Dessutom skärptes övervakningen av Amazonas regnskogar med hjälp av modern teknik och hårdare straff för illegal avverkning och miljöbrott infördes.

LÄS ÄVEN: • Rekordmånga bränder i Brasiliens regnskogar 2019

Denna positiva trend är nu tyvärr bruten – och det med besked. Amazonas regnskogar är idag mer hotade än på mycket länge, i och med att den högerextreme politikern och före detta militären Jair Bolsonaro i januari i år tillträdde som Brasiliens president. Precis som han utlovade under valrörelsen har Bolsonaros regering systematiskt och på bredast möjliga front startat en nedmontering av Brasiliens miljölagar och naturskyddsmyndigheter, samtidigt som man arbetar för att frånta Amazonområdets ursprungsbefolkning rätten till sina landområden och sin livsstil.

Spindelapa i Amazonas. Foto: Philip Jandovsky

”Kapten Motorsåg” och hans regeringen
Jair Bolsonaro, som kallar sig själv för ”Kapten Motorsåg”, förespråkar att hela Amazonas, inklusive nationalparker, reservat och ursprungsbefolkningens områden, ska öppnas upp för skogsavverkning och gruvdrift. Tanken är att skogen ska ge plats åt sojaodlingar och boskapsuppfödning för att producera kött och grödor för export. Hans valkampanj finansierades till stor del också av aktörer inom den brasilianska jordbruksindustrin. Bolsonaro förespråkar öppet och ihärdigt konspirationsteorier där han anklagar miljöorganisationer, både de lokala och internationella som WWF och Greenpeace, för att verka på uppdrag av europeiska länder, som enligt Bolsonaro är ute efter att ”stjäla” Amazonas naturtillgångar. Dessa tankegångar har lett Bolsonaro till att göra ett antal utfall mot Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Macron och på senare tid även mot Norge. Istället odlar Bolsonaro en vänskapsrelation med USAs president Donald Trump och Bolsonaro hoppas på detta sätt få till ett samarbete som ska leda till att amerikanska företag hjälper Brasiliens regering att exploatera Amazonområdets naturtillgångar.

LÄS ÄVEN: • Massiv bidöd i Brasilien kopplas till bekämpningsmedel

Ministrarna i Bolsonaro-regeringen speglar presidentens åsikter när det gäller miljöfrågor. Exempelvis hävdar både jordbruksminister Nabhan Garcia och utrikesminister Ernesto Araujo att den globala uppvärmningen är en myt och del av en kommunistisk konspiration för att ta över världen.

Faktum är att Bolsonaro under valrörelsen gick ut med att hans regering inte skulle ha någon miljöminister överhuvudtaget, utan att miljöfrågor istället skulle skötas av jordbruksdepartementet. Efter en intensiv kritikstorm och påtryckningar även från mer balanserade delar av den brasilianska jordbrukssektorn backade Bolsonaro och behöll miljöministerposten i sin regering. Som miljöminister utsåg Bolsonaro dock juristen och politikern Ricardo Salles, fram till dess mest känd för att vara föremål för en uppmärksammad miljöbrottsutredning i delstaten Sao Paulo. Som miljöminister har Ricardo Salles blankt vägrat att ens träffa representanter för miljöorganisationer. Däremot möter han regelbundet representanter för skogs- och jordbruksindustrin, för att få input i utformandet av Brasiliens nya miljöpolitik.

LÄS ÄVEN: • Rekordavverkningar i Amazonas – Bolsonaro vill stoppa satellitbilder

Vrålapa i Brasiliens regnskog. Foto: Philip Jandovsky

Resultatet har hittills i första hand märkts genom enorma nedskärningar i de brasilianska miljöskyddsmyndigheterna IBAMAs och IMCBios budgetar. Dessutom har man från regeringens håll ägnat sig åt vad som knappast kan beskrivas som annat än rena sabotage mot dessa myndigheters verksamhet, till exempel genom att omplacera erfarna specialister och chefer från sina respektive fackområden till poster de inte behärskar. Bland annat flyttades härom veckan en oceanograf med 30 års erfarenhet av arbete på ön Fernando de Noronha, med en unik och skyddad havsmiljö utanför Brasiliens kust, till ett jobb i halvöknen i nordöstra Brasiliens inland. Under Bolsonaro och Salles har också IBAMAs befogenheter att stoppa pågående miljöbrott kraftigt minskats. Fram tills nu har IBAMA exempelvis haft som policy att beslagta och förstöra maskiner och utrustning som använts vid illegal avverkning. Detta har Bolsonaro beordrat ett slut på. Landägare och skogsavverkare “ska inte behöva oroa sig för kontroller från IBAMA”, som Bolsonaro sa i ett uttalande i juni.

LÄS ÄVEN: • Ledande miljöaktivist mördad i Brasilien

”Som Viagra för skogsavverkare”
– Det är som Viagra för illegala skogsavverkare och brottslingar i Brasiliens skogar. Nu känner de att de kan härja fritt eftersom Bolsonaro i ord och handling ger tydliga signaler om att det är fritt fram för dem, säger journalisten och den före detta kongressledamoten Alfredo Sirkis om effekterna av Bolsonaros politik på den illegala skogsskövlingen och miljöförstörelsen.

Faktum är att Bolsonaros dryga halvår som president i Brasilien har lett till en explosionsartad ökning av skogsavverkningen i Amazonas. I juni 2019 var skogsskövlingen nästan dubbelt så stor jämfört med året innan (en ökning med 88%). Det syns tydligt genom satellitbilder som Brasiliens nationella institut för rymdforskning, INPE, presenterade i juli. Konfronterad av både inhemska och utländska journalister om dessa fakta, svarade en ursinnig Bolsonaro att INPE hade skadat Brasiliens anseende utomlands genom att presentera sin rapport om den ökade skogsskövlingen. Sedan kallade han institutets chef Ricardo Galvão för ”landsförrädare” och avskedade honom med omedelbar verkan.

LÄS ÄVEN: • Brasilien planerar stora infrastrukturprojekt i Amazonas

Ett akut hot mot Brasiliens ursprungsbefolkning
Lika aggressiv som Bolsonaro-regeringen varit i sin nedmontering av Brasiliens miljöskydd har den också varit i sin attack mot den brasilianska ursprungsbefolkningen och dess rättigheter. Bolsonaro hade inte varit president I mer än ett par timmar innan han utfärdade ett dekret som angrep urfolkens rätt till sin mark. Bolsonaro har vid ett flertal tillfällen beklagat sig över hur ”orättvist” det är att Brasiliens ursprungsbefolkning enligt brasiliansk lag har rätt till sina egna territorier och att skogsskövling och andra miljöförstörande aktiviteter är förbjudna där. Bolsonaro kräver att de ska ge upp sina traditionella livsstilar och istället börja arbeta till exempel med skogsavverkning och som gruvarbetare.

Minoriteter ska rätta sig efter majoriteten, anpassa sig – eller helt enkelt försvinna” är ett citat från Bolsonaro som väl beskriver hans syn på den brasilianska ursprungsbefolkningen och andra minoriteter.

En påtaglig rädsla sprider sig idag bland Brasiliens ursprungsbefolkning, som utsatts för ett flertal våldsamma attacker under 2019. Illegala skogsavverkare, tjuvjägare och guldletare, märkbart stärkta av Bolsonaros retorik och agerande, känner nu att de kan begå brott mot både miljö och ursprungsbefolkningen helt ostraffat. Ett tydligt exempel på det var när hövdingen för Wajapi i delstaten Amapá, Emyra Wajapi, enligt oberoende vittnen, brutalt mördades då runt 50 beväpnade guldletare invaderade en Wajapi-by, i ett försök att köra bort dem från sitt område.

Felipe Milanez, professor på det federala universitetet i Bahia, är starkt engagerad i miljöfrågor och ursprungsbefolkningens rättigheter. Han menar att Bolsonaro-regeringens angrepp mot ursprungsbefolkningen har två huvudorsaker, dels Bolsonaros syn på Brasiliens ekonomi och dels hans generella fientlighet mot alla som ser annorlunda ut jämfört med Bolsonaro själv. Felipe Milanez menar att Bolsonaro som president fått möjligheten att omsätta denna retorik i praktisk politik, institutionaliserad rasism och diskriminering.

Milanez konstaterar också att skadorna som orsakas av Bolsonaros angrepp mot Brasiliens regnskogar, savanner och andra naturliga biotoper är oåterkalleliga och han ser en reell risk att Bolsonaros hets och hat mot ursprungsbefolkningen i värsta fall rent av kan komma att resultera i ett folkmord.

Ljus i slutet av tunneln?
Även om situationen i Brasilien i högsta grad är kritisk, så är det trots allt inte nattsvart på alla fronter. Vissa ljusglimtar kan skönjas. En är att Bolsonaro, trots sina tydligt auktoritära pretentioner, inte har absolut makt, utan måste samsas med kongressen och domstolarna, som i viss mån kan bromsa de skadliga effekterna av hans styre. Bolsonaro har till exempel flera gånger offentligt beklagat sig över att han inte ensam kan avskaffa alla Brasiliens nationalparker och naturskyddsområden, utan tvingas ta hänsyn både till grundlagen och kongressen. I miljöfrågorna har Bolsonaro dessutom en massiv majoritet av det brasilianska folket emot sig. En opinionsmätning publicerad i landets största dagstidning, Folha de Sao Paulo, visade i juli att hela 86% av brasilianarna är emot exploatering av naturresurser i nationalparker och reservat.

LÄS ÄVEN: • Brasilien förbereder enorm avverkning i Amazonas

Ett opinionsarbete mot Bolsonaros miljöförstörelse håller också på att växa fram i Brasilien, dels från miljöorganisationer men också från oppositionspartierna. I ett öppet brev fördömde före detta miljöministrar från både höger- och vänsterregeringar i Brasilien Bolsonaros miljöfientliga politik och manade till besinning. Flera av Brasiliens mest kända medborgare, som till exempel sångaren Caetano Veloso och fotomodellen Giselle Bundchen, har också engagerat sig i kampen för att skydda Amazonas regnskogar och dess ursprungsbefolkning.

Det som kanske har störst chans att påverka Bolsonaro är dock att stora delar av den brasilianska jordbrukssektorn nu har blivit rejält nervös för vad Bolsonaro-regeringens extrema miljöfientlighet kan komma att betyda i fråga om uteblivna handelsavtal och rena bojkotter av brasilianska produkter i Europa, Nordamerika och Asien. Det mått av internationell trovärdighet och respekt som det brasilianska jordbruket har arbetat hårt under flera decennier för att uppnå, håller nu på att raseras helt. Representanter för det brasilianska jordbruket – som till exempel den ökände soja-miljardären Blairo Maggi – trycker nu på för att få Bolsonaro-regeringen att ändra sin miljöpolitik. Enligt Maggi är risken stor att Brasiliens jordbrukssektor nu förlorar kunder, eller rent av utsätts för en blockad, från EU och att handelsavtalet mellan Brasilien och EU som förhandlats fram under decennier, nu troligen går i stöpet. Brasiliens ekonomi är i mycket hög grad beroende av export av just jordbruksprodukter, så uteblivna investeringar och inkomster här skulle vara ett dråpslag mot Brasilien. Möjligen kan sådana krasst ekonomiska argument få Bolsonaro att i någon mån tänka om.”