Blir det ett sorkår i år?

I slutet av 2013 började det komma rapporter om att det sågs mycket sorkar i norra delen av landet och framför allt längs kusten. Det rapporterades också om ökande antal fall av sorkfeber. Med tanke på att sorkåren oftast kommer i cykler om 3-4 år och det var ett rejält sorkår 2011 så kommer nästa att bli 2014 eller 2015. Men det finns en del faktorer som inverkar.

Lämmel. Foto: Johannes Rydström

Lämlar tillhör sorkfamiljen och bra sorkår brukar innebära bra lämmelår. Foto: Johannes Rydström

Birger Hörnfeldt är professor vid institutionen för vilt, fisk och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Han är ansvarig för smågnagarövervakningen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet i Naturvårdsverkets regi. Enligt honom är förutsättningarna just nu inte optimala.

– Vi gör mätningar av smågnagartillgången i fjäll- och skogslandet och det skedde en kraftig återhämtning förra sommaren, särskilt i kustområdet. Om det blir ett sorkår eller inte beror på hur vintern fortsätter att utvecklas, men risken är att sorkarna minskar i antal igen på grund av den milda vintern och att inte toppen blir så stor i höst som den annars hade kunnat bli. Det blir troligen ett toppår 2014 eller 2015, men sannolikt inte så mycket sork som 2010-2011.

Samma uppfattning har Michael Schneider på länsstyrelsen i Västerbotten:
– Ja, det verkar gå uppåt för smådäggdjuren igen. Det kommer in rapporter om att det finns mycket spår ute i markerna. Själv har jag inte hittat mycket spår, men katten har börjat släpa hem åkersorkar igen och pärlugglorna har börjat ropa, redan före jul. Vi har dock än så länge inga hårda data på hur utvecklingen i sork- och lämmelstammarna ser ut. Det får vi först när vårens inventeringar är avslutade i slutet av juni. Vintervädret har dock hittills inte varit gynnsamt för smådäggdjuren och kan i vissa områden mycket väl ha bromsat utvecklingen markant.

Och även Tomas Bergström, på länsstyrelsen i Jämtlands län:
– Vi hade en ökning av främst skogssork under 2013 så visst finns det förutsättningar för ett sorkår, även om den riktiga toppen kanske dröjer ett år till.

Birger Hörnfeldt berättar att de tidigare så planenliga sorkåren som kom i cykler om 3-4 år planade ut under 1980- och 90-talet, vilket troligtvis berodde på mildare vintrar. Sorkar gynnas av ett torrt snötäcke med ett luftskikt (det subnivala rummet) precis ovanför marken där de kan leva. Om det töar och fryser igen flera gånger under vintern bildas det istället is i det här luftskiktet vilket gör det svårare för sorkarna att använda sig av gångar under snön och dessutom drabbar renar som får svårare att beta.

Pärlugglorna har drabbats av det minskande antalet sorkar. Foto: Erik Hansson

Pärlugglorna har drabbats av det minskande antalet sorkar. Foto: Erik Hansson

Sett i ett längre perspektiv har sorkarna minskat i skogslandet enligt Miljöövervakning av smågnagare. Gråsidingen i Västerbotten har minskat kraftigt i antal och det återstår bara någon procent jämfört med i början 70-talet. Även skogssork och åkersork har nedåtgående trender även om de inte är lika dramatiska som för gråsidingen. Framför allt är det vinterbeståndet som minskat sedan 80-talet. Varför sorkarna blir färre är oklart, men troligen beror det på någon miljöstörning så som varmare vintrar och landskapsförändringar på grund av skogsbruket. Detta har även påverkat sorkspecialiserade rovdjur som till exempel pärlugglan.

Vad innebär ett bra sorkår för naturen?
– Det innebär att de arter som lever på sork står inför ett dukat bord. Det gynnar speciellt de som är specialiserade på smågnagare, som till exempel vissa ugglor, men även andra rovfåglar och rovdäggdjur. Fler par kan då gå till häckning och också få ut fler ungar. Bra sorkår brukar också leda till fler fall av sorkfeber, en sjukdom som sprids av skogssorkar, säger Birger Hörnfeldt.

Är det då alltså mängden rovdjur som gör att cykeln stoppas och sorkpopulationen minskar igen?
– Forskarvärlden är inte ense om att det är rovdjuren som vänder sorkcyklerna. Det är till exempel ännu oklart hur stor påverkan sjukdomar har. Det skulle till exempel kunna vara så att sjukdomar försvagar gnagare så att de lättare tas av rovdjur och då får man lätt en felaktig bild av rovdjurens betydelse. Eftersom det är något av ett outforskat område bör man vara försiktig med att säga något om det.

När syns effekterna av ett bra sorkår?
– Det brukar bli omfattande barkskador och hårt åtgångna barrträdsplantor precis innan sorkcykeln vänder och det är som flest sorkar. Man kan också se att småfåglar bygger bon högre upp när det är god sorktillgång. Troligen för att sorkätande rovdjur även tar fågelägg och då utgör ett större hot.

Ett varmare klimat skulle alltså göra det svårare för sorkarna?
– Ja det har spekulerats i det och det tycks bli vanligare med perioder med dåligt snötäcke och därmed också sämre förutsättningar för landets sorkar.

För att sommaren och hösten 2014 ska bli ett bra sorkår får vi med andra ord hoppas på en fortsatt kall vinter.