Birdlife Sverige: Skogsindustrin vilseleder om artskyddet

Mindre hackspett – en av arterna som behöver särskild hänsyn enligt Birdlife Sverige. Foto: Daniel Pettersson

Miljöminister Annika Strandhäll (S) säger till SVT att regeringen ska genomföra en snabb förändring av artskyddsförordningen för att inte skogsägare ska behöva ta hänsyn till fåglar vid avverkning. Birdlife Sverige anser att skogsindustrin och Skogsstyrelsen vilselett folk med sina utspel.

Det var den 10 februari som Skogsstyrelsen meddelade att de behövde följa den senaste tidens domslut och se till så att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas strikt när det gäller skydd av fåglar och att det inte bara gäller fridlysta arter. Myndigheten tolkade domsluten som att skogsägare skulle behöva ta hänsyn till alla fåglar på individnivå.

Dagen efter Skogsstyrelsens pressmeddelande publicerades det mängder av debattartiklar och ledartexter i landets tidningar där företrädare för skogsbranschen menade att denna tolkning skulle förstöra svenskt skogsbruk. Tre veckor efter den 10 februari hade det publicerats 329 texter om artskyddsförordningen i svensk media, enligt Retriever. Trycket har med andra ord varit hårt och budskapet att domstolarna ställer orimliga krav på det svenska skogsbruket har trummats ut, samtidigt som naturföreningarna var försiktigt positiva till ökad hänsyn i skogarna.

Idag meddelade dock den socialdemokratiska regeringen att man lyssnat på skogsindustrin och att det blir snabba förändringar i artskyddsförordningen.

– Det besked jag lämnar idag är att regeringen och jag med stor skyndsamhet kommer att ändra i artskyddsförordningen och jag hoppas ha en sådan förändring på plats inom de närmaste månaderna, säger Annika Strandhäll (S) till SVT.

Det handlar bland annat om att fågelskyddet sänks så att inte hänsyn ska behöva tas till varje enskild fågel. Dessutom ska Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ta fram vägledning och strategier för hur skogsbruk ska bedrivas med hänsyn till både ekonomi och lagstiftat krav på naturskydd.

Birdlife Sverige: Skogsstyrelsen och skogsindustrin vilseleder

Birdlife Sveriges fågelskyddsansvarig Daniel Bengtsson är kritisk:
– Att döma av miljöministerns besked idag så faller regeringen för påtryckningarna från skogsindustrin genom att skyndsamt ändra artskyddsförordningens paragraftext. Det ger oss anledning att åter konstatera att EU-domstolen, som väglett de svenska domstolarna i deras beslut, på intet sätt utgår från artskyddsförordningen. Osäkerheten som miljöministern säger ska undanröjas kvarstår likväl. Domen som Sverige har att förhålla sig till är hur vi, genom vår implementering av artskyddsförordningen, ska säkerställa att Sverige får ett hållbart skogsbruk. En förordningsändring tar oss ingenstans i den frågan. Tyvärr!

Han anser också att kampanjen från skogsindustrin som inleddes direkt efter Skogsstyrelsens uttalande om domarna har varit vilseledande:

– Det problem som regeringen försöker lösa genom att ändra artskyddsförordningen är det orimliga i att varje fågel ska kartläggas inför en skogsavverkning. Det problemet löses dock enkelt av att konstatera att några sådana kunskapsunderlag aldrig kommer att kunna krävas, varken av EU-domstolen eller Skogsstyrelsen. Och ändå har Skogsstyrelsen och skogsindustrin lyckats skrämma upp mer eller mindre hela svenska folket med den villfarelsen. Det är beklagligt att Skogsstyrelsen raserar sitt förtroende som naturvårdande myndighet hos en stor del av allmänheten, och dessutom hos en majoritet av Sveriges skogsägare vad det verkar. Hur kan man ha förtroende för en myndighet som menar att man ska känna till varenda liten fågel som finns i skogen?

Enligt artskyddsförordningen är alla fågelarter fridlysta och i vissa avseenden gäller hänsyn även på individnivå, men Daniel Bengtsson betonar att det inte stämmer att varje fågelindivid av vanliga arter ska kartläggas i samband med skogsavverkning eller annan exploatering.

– Det är ett absurt påstående – på den punkten kan nog i stort sett alla vara överens!

Vad tycker Birdlife Sverige är en rimlig hänsyn till fåglar i skogsbruket?
– Vi har aldrig menat att det finns ett juridiskt skydd för varje enskild bofink eller talgoxe som står över all form av exploatering, så som nu framställs. Skydd för enskilda individer ska tillämpas för arter där varje sådan individ har betydelse för att bibehålla artens ”kontinuerliga ekologisk funktionalitet”, vilket alltså innebär att ekosystemen bibehålls och att arterna som lever där finns kvar. Det är här kärnan ligger – bibehållna ekosystem som är en nödvändighet för att både människor och andra organismer ska överleva – men det verkar helt tappas bort i den debatt som nu råder.

Birdlife Sverige anser att EU-domstolen och svenska domstolar de senaste åren klargjort att svensk skogslagstiftning inte uppfyller ställda krav på kunskapsunderlag och att det behövs en lagstiftning som inte tillåter ett skogsbruk som utarmar ekosystemen, ”där det utbredda trakthyggesbruket kan utgöra typexemplet”.

Hur når vi dit?
– I de mål som blivit prövade i domstol, och som Skogsstyrelsen hänvisar till som grund för sin ”nyordning”, har Skogsstyrelsen beviljat avverkningsanmälningar trots att där finns kännedom om arter som ska tillskrivas särskild hänsyn. Det handlar om arter som mindre hackspett, talltita och tjäder – arter som kan benämnas ”paraplyarter” eller ”signalarter” eftersom deras förekomst utgör indikation på rik biologisk mångfald. Inom skogssektorn har man tagit fram vägledningar för ett antal sådana prioriterade fågelarter. Det är dessa vi ska fokusera på, för i ett skogslandskap där de prioriterade arterna kan bibehålla sina populationer behöver vi inte bekymra oss för alla de mycket vanligare arterna – de kommer med på köpet.

LÄS ÄVEN:
• Skogsstyrelsen begär kraftigt ökad budget till naturhänsyn
Skogsstyrelsen: Domstolsbeslut kräver ökad hänsyn för djur och växter
• Dom: Staten ska ersätta skogsägare som vill avverka i tjäderspel
EU-dom ger ökat skydd för svenska arter