Birdlife Sverige ”försiktigt positiva” till vindkraft

Vindkraftverk vid Smøla i Norge. Foto: EmelysjosasenEget arbete, CC BY-SA 4.0, Länk

I jakten på att möta det kraftigt ökade behovet av el har nu blickarna vänts mot vindkraftverk långt ut till havs. Hur påverkar det fågellivet och vad är lämpliga åtgärder för att minska den eventuella skadan? På Birdlife Sverige har man i minst tio år följt frågan noga.

I takt med att vindkraften ökat i betydelse för elförsörjningen har också debatten blivit allt hetare och fågelskyddsfrågor har fått viss uppmärksamhet eftersom det konstaterats att vissa vindkraftverk dödar en del fåglar. I en studie från 2005 kom forskare fram till att drygt 20 000 fåglar dog årligen av vindkraftverk i USA. Det kan jämföras med att bekämpningsmedel beräknas döda 67 miljoner fåglar årligen, bilar 80 miljoner, katter 100 miljoner, elledningar över 200 miljoner och kollisioner med byggnader över 500 miljoner fåglar. Sedan dess har antalet vindkraftverk utökats kraftigt. I tre studier som gjordes 2013-2014 kom forskarna fram till att någonstans mellan 150 000 och 700 000 fåglar dör årligen.

Det är fortfarande långt från antalet fåglar som dödas av till exempel katter, men det innebär inte att vindkraftverkens påverkan på fåglar ska ignoreras. Hoten som nämns här ovan drabbar olika fåglar. Vindkraftverk kan till exempel slå hårt mot kungsörnar, havsörnar och kalifornisk kondor, som däremot inte har något större problem med katter. Det går därför inte att jämföra siffrorna rakt av.

Birdlife Sverige ”försiktigt positiva”

Daniel Bengtsson är fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige och har jobbat med vindkraftsfrågor i över tio års tid. Han berättar att föreningens inställning egentligen inte har ändrats. 

– Vi ser vindkraft som ett sätt att komma bort från fossilberoendet och kan därför sägas vara ”försiktigt positiva”. Det är vår grundinställning. Sedan finns det negativa aspeker och det beror bland annat på vindkraftparkernas position. Framför allt är det mycket som fortfarande är osäkert. Vi utgår från kunskapsläget idag och då finns det inga tydligt mätbara effekter på fåglars populationsnivåer i allmänhet. Men för långlivade arter med låg reproduktionstakt har man kunnat påvisa negativ påverkan.

Vindkraftverk och havsörn. Foto: Erik Hansson

En del av föreningens medlemmar har en påtagligt negativ inställning till vindkraft, vilket Daniel har förståelse för. I dagsläget placeras ibland vindkraftverk på olämpliga ställen eftersom det inte finns någon tydlig nationell strategi. Daniel menar att det har blivit en huggsexa där varje enskilt bolag och markägare vill placera vindkraftverk där det är som mest ekonomiskt lönsamt och där det inte finns några människor. Sådana områden innebär ofta att natur drabbas. Kungsörnsrevir i närheten är en relativt vanlig faktor som stoppar vindkraftparker i norra Sverige och lokalföreningar till både Naturskyddsföreningen och Birdlife Sverige hör till de som ibland överklagar vindkraftparker.

Havsbaserad vindkraft kan vara bättre

Birdlife Sveriges policy, som de tog fram för snart tio år sedan och som gäller än, är att vindkraft ska placeras där den har minst påverkan på fåglar. Efter den relativt kraftiga expansionen på land har elbolagen nu vänt blickarna till havs. Först var det framför allt de grunda områdena som var lönsamma att bygga på, men nu är även djupare vatten aktuella.

– Då slipper vi slåss för de grunda bankerna där det oftast finns fler fåglar. Längre ut till havs borde många platser fungera bra för vindkraft, säger Daniel Bengtsson.

För att minska risken för att fåglar drabbas vill Birdlife Sverige att vindkraftverken placeras där de beräknas göra mindre skada. Föreningen har vid flera tillfällen lämnat in synpunkter på planerade vindkraftparker och ett exempel är den som planeras nära Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Här anser Birdlife Sverige att det är en olämplig plats eftersom den ligger mitt i linjen mellan sydspetsarna på Öland och Gotland där många fåglar flyger.

Studier har förvisso visat att många flyttande fåglar undviker vindkraftverk. Ejderflockar verkar väja undan från dem i god tid och småfåglar som flyger söderut och norrut gör oftast det på så hög höjd att de inte riskerar att krocka med vindkraftverken. Men risken för kollisioner ökar med stor aktivitet.

Men det finns en annan riskfaktor att ha med i beräkningarna – nattflyttande fåglar attraheras till och kolliderar ofta med upplysta konstruktioner som fyrar, skyskrapor, oljeplattformar och vindkraftverk. Även om de flesta flyttfåglar kan undvika vindkraftverk så uppstår sannolikt ”massdöd” regelbundet enligt Birdlife Sverige. Detta kan vara den största risken med vindkraftverk som placeras på platser där många flyttfåglar passerar.

Kan ge skydd mot oljeutsläpp

För att komplicera frågan ytterligare så kan vindkraftverk till havs innebära ett skydd för vissa fågelarter eftersom verken stoppar fartygstrafiken. Därmed minskar risken för oljeutsläpp som är en potentiell katastrof för exempelvis alfåglar som gärna samlas långt ut till havs i enorma flockar. I vissa scenarion kan alltså vindkraft rädda fåglar från andra, värre hot.

Alfågel. Foto: Erik Hansson

Att fåglar har visat sig undvika vindkraftverk är förvisso positivt för att de därmed löper mindre risk att kollidera, men om vindkraftverken placeras vid lämpliga livsmiljöer så trängs fåglarna undan och kan få svårare att klara sig. Smålommen hör till de fåglar som anses särskilt sårbar. Den tycks undvika havsbaserade vindkraftverk på upp till 5 km, men verkar även påverkas på avstånd upp till 10–15 km. Om fåglar undviker viktiga födosöksområden på grund av vindkraftverk kan det få konsekvenser för fåglarna. Det är med andra ord inte enbart via kollisioner som vindkraftverk kan utgöra ett problem.

I skogar har tjädrar ändrat sitt användande av livsmiljöer inom 865 meter från vindkraftverk, vilket tyder på att de på något sätt uppfattar vindkraftverken som störande.

– Förutom masskollisioner så är habitatförluster den viktigaste aspekten. I skogen har det blivit debatt om tjädrar och vindkraft. Ska det byggas många vindkraftverk i ett område med tjädrar kommer många av dem att påverkas, säger Daniel Bengtsson.

Det skapas artificiella rev vid vindkraftverken till havs som kan bli livsmiljöer för musslor – kan det locka till sig fåglar och vad skulle det då få för effekter?
– Det skulle krävas väldigt mycket musslor för att ejdrar ska dras dit. Rent teoretiskt kan det bli så, men om det påverkar dem så är det i mindre skala. Det är de stora flockarna av ejdrar som man måste prata om. Det finns vad jag vet inga studier om detta.

Pratas det något om kompensationsåtgärder vid byggandet av havsbaserad vindkraft och vad skulle den i sådana fall kunna bestå i?
– Jag är positiv till kompensationsåtgärder, men det är en omdebatterad fråga. Det blir lätt att man jämför äpplen och päron om det inte finns en uppenbar kompensationsåtgärd. Hur ska till exempel alfåglar hjälpas om de påverkas av en vindkraftpark – det är svårt att gynna dem på häckningsplatser i Sverige eller Ryssland. Dessutom kan havsbaserad vindkraft slå mot vilka arter som helst som flyttar till havs, vilket gör det svårt att ta fram lämplig kompensation.

Vissa fåglar verkar inte bry sig alls om vindkraftverken och en del studier har visat att fåglar vänjer sig vid dem. Det som oroar fåglarna i början blir efter ett tag allt mindre hotfullt. Gäss som noga undvek vindkraftverk har efter ett tag setts beta alldeles i närheten. Hur vindkraftverk påverkar fåglar i ett längre perspektiv är ännu oklart och eftersom det verkar som att olika fågelarter reagerar på olika sätt är det en svår fråga att svara på.

Vindkraftverk. Foto: Erik Hansson

Riskerna kan minskas

Det finns också lösningar för att minska risken för kollisioner. Det går att anpassa belysningen på natten för att inte attrahera fåglar och under dagtid har det visar sig kunna fungera att måla ett eller flera turbinblad mörka. Att dessutom automatiskt stänga av vindkraftverken när väder och flyttfågelrörelser tyder på hög risk för kollisioner är ytterligare ett sätt att minska risken.

Birdlife Sverige hoppas att vindkraftverk ska anpassas med ny teknik för att minska risken för fåglar. Samtidigt pågår en mångårig kamp mot elbolagen att säkra sina kraftledningar som dödar mängder av fåglar och svenska vattenkraftbolag är fortfarande i väldigt liten grad miljöanpassade, trots att skadorna på naturen varit känd länge.

Vad talar egentligen för att vindkraftbranschen frivilligt ska införa åtgärder som kostar pengar för att det ska gynna fågellivet?
– Historien visar att frivilligheten ger liten effekt i ett nationellt perspektiv. Jag känner mig inte jätteoptimistisk och sannolikt måste lagstiftning och myndigheter ställa krav för att det ska ske.

Tror du att certifiering av fågelanpassade vindkraftverk kan vara en idé?
– Det kan vara ett alternativ. Biologisk mångfald måste också vävas in i klimatfrågan och jag hoppas att vindkraftsindustrin tar sitt ansvar. Men det finns en uppenbar oro så länge det inte är ekonomiskt lönsamt eller juridiskt tvingande. Fördelen till havs är att det är så stora projekt att det finns en större ekonomi. De borde ha råd med att anpassa tekniken. 

LÄS ÄVEN:
• Färre fåglar kolliderar med målade vindkraftverk
• Omfattande fågeldöd i undersökt vindkraftpark i Norge
• Test med fågelsäkrare vindkraftverk
Naturskyddsföreningen: Vindkraften behöver öka, men det ställer höga krav
• Ny stor rapport om vindkrafts påverkan på fåglar och fladdermöss