Bara 7 % av svenskt covidstöd till grön återhämtning

Norra ishavet. Foto: Brocken Inaglory, CC BY-SA 3.0

En ny undersökning från WWF går igenom hur åtta arktiska länder använder stödpaketen för covid-pandemin. De kommer fram till att stöden överlag kommer ha en negativ påverkan på miljö och klimat. I Sverige går bara sju procent av stimulanspaketet till så kallad grön återhämtning.

Med dessa sju procent är Sverige trots allt minst dålig i klassen, enligt WWF:s rapport ”Left out in the cold: COVID-19 green stimulus and jobs in the Arctic”. Av de 30 000 miljarder kronor som de arktiska länderna Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige, USA och Danmark satsade innan 31 oktober 2020 går mindre än två procent till gröna jobb och stöd för urfolk.

– Många är oroliga för sin hälsa och ekonomi i sviterna efter coronapandemin. Det är ännu mer kännbart för urfolk och invånarna i Arktisregionen som varje dag också hotas av klimatkrisen. Med stödpaketen har de arktiska staterna en möjlighet att satsa hållbart. Tyvärr verkar återhämtningspaketen snarare gynna gårdagens fossilindustri än framtidens gröna jobb. Ambitionerna måste höjas, säger Peter Westman, biträdande generalsekreterare på WWF.

Sverige får beröm för 7 procent
Sverige får en del beröm i den internationella rapporten i jämförelse med de andra länderna, som i många fall satsar nästan alla sina återhämtningspaket på industrier som försämrar miljön. Sverige har åtminstone öronmärkt en liten del av de 587 miljarder som gått till stödpaket till att återställa våtmarker och en grönare stålindustri. Dessutom anses Sveriges åtgärder ha bäst chans att skapa gröna jobb.

– Det är positivt att Sveriges återhämtningsbudget har en miljökoppling, men det är ändå bara 7 procent som klassas som grön återhämtning, så mer krävs. Den bör tydligare kopplas ihop med Sveriges Arktisstrategi som antogs i oktober 2020, med satsningar på biologisk mångfald, hållbar utveckling och minskade växthusgasutsläpp, säger Tom Arnbom, Arktisexpert på WWF.

I Arktis havsisområde lever 4 miljoner människor och ett 40-tal urfolk. Temperaturen i regionen har ökat dubbelt så snabbt som i resten av världen de senaste 50 åren och redan till år 2040 riskerar sommarisen att försvinna.

Källor: WWF och Världsnaturfonden