Avverkningsplaner i lämplig nationalpark med över 200 rödlistade arter

Raggbock – en av de rödlistade arterna i Hornsöområdet. Foto: John Hallmén 

Det är statliga Sveaskog som vill avverka i en av sina ekoparker, områden som bolaget lovat ta särskilt stor hänsyn i. De hundraåriga tallskogarna i Hornsö innehåller unika miljöer och ett av Nordens mest intressanta områden för insekter med över 200 rödlistade arter. Sveriges Entomologiska Förening har protesterat mot avverkningen och kommunen vill göra det till Nationalpark.

Turerna kring Hornsöområdet har varit många. En av dem som varit involverade under lång tid är Pär Eriksson. Han jobbade länge med skogsfrågor inom Naturskyddsföreningen, där han även var involverad i Projekt vitryggig hackspett, och nu även ideellt på Sveriges Entomologiska Förening, där han bland annat är föreningens kontakt i frågor om skogscertifieringen FSC.

Redan för 25 år sedan kom han i kontakt med Hornsöområdet eftersom det dök upp vitryggig hackspett i området och det då var okänt att arten fanns i Småland. Men det var inte bara Sveriges mest sällsynta häckande hackspett som fanns i området, där levde också en stor mängd vedlevande insekter. Blandningen av äldre brandpräglad tallskog och ädellövskog gör enligt Sveriges Entomologiska Förening området till ett av Nordens artrikaste när det gäller vedlevande insekter. Det har hittats över 700 arter vedlevande skalbaggar varav över 200 är rödlistade. Några av de arter som i Hornsö-området har sina bästa förekomster i Norden är raggbock (Tragosoma depsarium), orangefläckig brunbagge (Dircea australis), smal gentingbock (Xylotrechus antilope), silverfläckig smalpraktbagge (Agrilus guerini) och hårig blombock (Leptura pubescens).

Vad är det som gör att det är så många rödlistade arter som trivs i området?
– Det är naturgeografiskt intressant och är dessutom känt för att ha hög brandfrekvens. Det är troligen det område som brunnit intensivast i hela Sverige. Alsterån som rinner genom Ekoparken leder också till svämskogar och ängar som påminner om nedre Dalälven. Här finns en blandning av naturskogar 
med bok och ek, tallskogar med lövinslag i ett mosaikliknande landskap. Dessutom är det varmt här, vilket också vedinsekter uppskattar, berättar Pär Eriksson.

Den unika naturen och höga koncentrationen av rödlistade arter gjorde att Naturskyddsföreningen försökte göra Hornsöområdet till nationalpark, redan för 25 år sedan. De bjöd in folk från länsstyrelserna och Naturvårdsverket, men det blev inget av de planerna.

– Det är fortfarande en bra idé, säger Pär Eriksson. Området består av mycket statlig mark och har enormt höga förutsättningar. Det skulle kunna bli en riktigt stor nationalpark i södra Sverige. Det är bland de mest lämpliga områden man kan tänka sig.

Även ekgetingbock, även kallad smal getingbock, kan hittas i Hornsö. Foto: Siga – Eget arbete, CC BY-SA 3.0

Ekopark istället för nationalpark
Istället blev det 9000 hektar stora området en så kallad Ekopark 2004. Det vill säga ett område som statliga Sveaskog åtminstone delvis skyddar eftersom det innehåller så höga naturvärden.

Nästan 15 år senare beslöt Sveaskog sig för att de ville avverka i Hornsö. Ekoparker innebär nämligen inte ett totalt skydd mot avverkningar och på flera håll i landet har myndigheter och miljöorganisationer varit kritiska mot hur Sveaskog väljer ut vilken skog som ska skyddas och vilken som ska avverkas. I Hornsö ville de avverka 164 hektar av den 9000 hektar stora parken, men eftersom det rör sig om träd som är över 100 år gamla möttes avverkningsbeslutet av kritik från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och även från Sveriges Entomologiska Föreningen som fick reda på om avverkningen via P1-programmet Kalibers rapportering.

Entomologerna skrev ett brev till Sveaskog där de bland annat tog upp följande:
– Vi upplever idag att skogsbrukets metoder är alltför ensidiga och inte tar tillräcklig hänsyn till olika ståndorters möjligheter att skötas på alternativa sätt. Vi ser också med stor oro hur användandet av naturlig föryngring försvinner och i allt högre grad ersätts med snabbväxande plantor – en utveckling som gör att våra skogar omvandlas till alltmer plantageliknande bestånd.

Pär Eriksson förklarar också att det i dagens skogsbruksmodell är väldigt ovanligt att föryngra med fröträd, det vill säga naturlig föryngring där frön får sprida sig av sig själva. Istället planteras träd tätt och med hjälp av markberedning. Det leder till allt onaturligare skogar med förädlade, snabbväxande träd.
– Insekter trivs inte speciellt bra i tätväxande, plantageliknande skogar. De vill hellre ha till exempel glesa tallskogar där det kommer in mycket sol, förklarar han. 

Föreningen skriver i sitt brev till Sveaskog att de ser det som oacceptabelt att flerhundraåriga träd avverkas i Ekoparkerna.
– De hotade arterna är hotade av en anledning, att deras miljö de lever i är hotad. Om vi inte gör något åt detta hot idag så finns det betydligt färre hotade arter att skydda framöver i och med att de flesta redan försvunnit. Ett faktum som vi alla vill undvika, skriver entomologerna vidare.

De fick snabbt svar.
– Jag pratade med deras chefsekolog och han gav ett svar som vi är nöjda med. De har hörsammat kritiken, samtidigt som de påpekar att mycket av området fortfarande är undantaget avverkning, vilket stämmer, berättar Pär Eriksson.

Svaret: Minskad avverkning
Sveaskog ändrade sig och meddelade att 74 av de 164 hektaren får naturvårdsmål istället för produktionsmål och att de återstående 90 hektar kommer brukas med ”omfattande hänsynstagande”. Något som Sveriges Entomologiska Förening 
ser som en godtagbar eftergift. De poängterar i ett brev till Sveaskog att de inte motsätter sig skogsbruk i Ekoparker generellt sett, men menar att äldre skogsbestånd bör bevaras då denna skog ”håller den största biologiska mångfalden” och att det ”naturligtvis även gäller enskilda gamla träd”.

Raggbock i sin livsmiljö. Foto: John Hallmén 

Nybro kommun är dock inte lika nöjda med att de 90 hektaren ska avverkas. De vill under 2018 undersöka möjligheterna till att göra hela Hornsöområdet till nationalpark och deras kommunekolog, Stefan Björn, säger till Barometern att han tycker att det är olämpligt med avverkning i området.

– Nybro kommun har sagt i sin översiktsplan att man tycker att Hornsö ekopark ska klassas som nationalpark och skulle området få en sådan status är är avverkningar enbart av ondo, säger Stefan Björn till tidningen.

En liknande inställning har Sven G Nilsson, professor emeritus i biologi vid Lunds universitet, intervjuad i Sveriges natur:
– Det är oroande mycket värdefulla gamla tallskogar som Sveaskog vill hugga ned. Det strider mot vad man kan förvänta sig av hänsyn i en ekopark. Inget annat område i hela Norden hyser så många hotade insektsarter. Det är förvånande att man inte avsatt hela området för naturskydd.

Pär Eriksson från Sveriges Entomologiska Förening igen:
– Vi tycker Sveaskog har varit lyhörd för den kritik som de fått. Ekoparker är över lag bra och skötseln av Ekoparkerna är inte det stora problemet i de svenska skogarna, det är det övriga skogsbruket på all annan mark. Att Sveaskog lyssnade på oss visar hur viktigt det är att engagera sig. Ideella föreningar har möjlighet att förändra. De finns en vilja att lyssna.

Han poängterar att det är viktigt att komma med både ris och ros.
– Om inte de som gör bra insatser i skogarna uppmärksammas känns det kanske inte givande att göra de här insatserna. Jag tycker att vi måste heja på de som gör bra grejer och skälla på de som gör dåliga, avslutar Pär Eriksson.

Erik (4457 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!