Detalj av torvmosse. Foto: Wikimol, CC BY 2.5
I Sverige finns stora ytor torrlagda torvmarker som läcker väldigt mycket växthusgaser. Detta kan enkelt åtgärdas och det finns bidrag att få för åtgärderna.
Anledningen till att så mycket torvmarker torrlagts i Sverige är att man velat skapa större ytor produktiv skogs- och jordbruksmark. Torrläggningen pågick in på 90-talet. Idag ses dessa områden både som en fara för klimatmålen och en möjlighet att göra en effektiv insats.
När torven torkar läcker den växthusgaser till atmosfären och det är inga små mängder. Bara under 2021 rapporterades det i Sverige utsläpp på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark. Det är mer än de årliga utsläppen från all personbilstrafik och motsvarar nästan 25 procent av våra utsläpp i Sverige (det vill säga inte vår konsumtion av produkter som tillverkas utomlands). Dessutom finns det studier som menar att utsläppen från dikad torvmark i vissa fall kan vara betydligt större än de genomsnittliga utsläpp som används i klimatrapporteringen.
Men de torrlagda torvmarkerna kan åtgärdas. Om diken grävs igen eller andra åtgärder görs för att marken ska bli blöt så stoppas läckaget och bidrar dessutom till ett rikt djur- och växtliv. Sammanlagt finns det idag ungefär 100 000 hektar torrlagd torv i skogsmark som går att återställa och ungefär 10 000 i jordbruksmark, enligt Klimatpolitiska vägvalsutredningen. Det motsvarar en yta större än Öland.
Om det skulle genomföras beräknas utsläppsminskning uppgå till 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2030 och cirka 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år till 2045. Förutom att det är effektivt och gör stor skillnad så är det också väldigt kostnadseffektivt att återväta torvmarker och det finns bidrag att söka. Dessutom minskas utsläppen relativt snabbt.
– Det finns inga stora risker och inga oöverstigliga hinder som motiverar att Sverige väntar med att agera. Tvärtom finns det tungt vägande skäl för, och stora möjligheter med, att snabbt genomföra de åtgärder som krävs för att skapa förutsättningar för nettonegativa utsläpp, skriver författarna bakom Klimatpolitiska vägvalsutredningen.
Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige uppnå nettonollutsläpp senast 2045 och nettonegativa utsläpp därefter.
Källor: SVT Västernorrland, Naturvårdsverket och Klimatpolitiska vägvalsutredningen
