Årets miljöhjältar har kartlagt Sveriges fåglar

Lappmes – en art vars statistik blivit het debatt. Foto: Niclas Ahlberg

När Världsnaturfonden WWF delade ut pris till Årets miljöhjältar gick det till den välkända klimatprofilen Johan Rockström i klimatkategorin. Priset för insatser inom biologisk mångfald tillföll de kanske något mindre kända eldsjälarna bakom Svensk fågeltaxering.

Övervakningen av svenska fåglar har pågått i snart 70 år. I slutet av 1960-talet inleddes arbetet genom att Leif Nilsson startade systematiska räkningar av övervintrande sjöfåglar och Sören Svensson gjorde upp rutor där antalet fågelrevir uppskattades. Dessa inventeringsprogram är föregångarna till Svensk fågeltaxering.  Åke Lindström är idag en av de som sköter systemet tillsammans med Martin Green och Fredrik Haas. Han bor för övrigt i samma område som Sören Svensson, som var den som startade småfågelinventeringarna på 60-talet.

– Vi har ju egentligen bara tagit över och förfinat det arbete som Sören och Leif startade på 60-talet. Sedan dess har det utökats med nya metoder, men mycket är också sig likt, berättar Åke Lindström.

Det som är sig likt är bland annat att det bygger på insatser från frivilliga fågelskådare. En av långkörarna är de så kallade punktrutterna som började 1975. Det är upplagt på så sätt att man står 5 minuter på varje punkt och räknar alla fåglar man ser eller hör. Sedan går man minst 200 meter till nästa punkt och räknar igen. Men det fanns en viss svaghet i systemet. Folk fick välja själva var de skulle gå och valde därför framför allt fina naturområden med mycket fåglar. 

– 1996 startade Sören Svensson därför standardrutterna. Det bestämdes 700 platser runt om i landet som representerar landets natur. Allt från våtmarker och kalfjäll till industriområden och stadskärnor. Det blev mer objektivt, förklarar Åke Lindström som själv tog över Sörens jobb när denne gick i pension 2002. 

Hyllar föregångare och ideella fågelskådare

I dagsläget är det 800 personer som kartlägger de svenska fåglarna och därmed också hur det går för dem. Åke Lindström är noga med att hylla sina föregångare Sören Svensson och Leif Nilsson, men han är minst lika noga med att hylla alla fågelskådare som möjliggör hela övervakningen.

– Fågelskådarna är de verkliga hjältarna! Drygt 2 600 personer har varit involverade sedan starten och det finns flera som varit med varje år sedan 1975. Dessutom är Naturvårdsverket och våra Länsstyrelser i högsta grad involverade så det är generellt ett framgångsrikt samarbete mellan privatpersoner och myndigheter. 

Tillsammans går fågelskådarna på standardrutterna ungefär 400 mil om året och förser Svensk fågeltaxering med stora mängder data och möjliggör projektets övergripande mål: att kunna följa Sveriges fåglar i tid och rum. Blir de färre eller fler? Börjar de häcka på nya platser? I dagsläget har de ”allt från mycket goda till anständiga data” för ungefär 200 arter. Ytterligare 20 arter kan de se trender för, men data är inte lika starka där. 

– Styrkan är att det är strikt vetenskapliga metoder och att vi vågar dra starka slutsatser om hur det går för fåglarna, säger Åke Lindström.

Hamnade mitt i konflikt

Statistiken används bland annat till olika rapporter, SLU Artdatabankens rödlista, Sveriges miljömål och till EU:s fågelräkningar. Det händer också att deras siffror används av aktörer i samhället för att göra sina poänger.

– Vår uppgift är att leverera fakta, inte att ta ställning, förtydligar Åke Lindström. Vi värnar om vårt oberoende, våra data ska vara trovärdiga.

Nyligen hamnade Svensk fågeltaxering mitt i en konflikt mellan LRF och SVT:s vetenskapsredaktion. De sistnämnda tog i sin programserie ”Slaget om skogen” upp att lappmesen, som är beroende av gamla skogar, minskat i antal. De visade detta i ett diagram med data från Svensk fågeltaxering. LRF:s kommunikatörer hävdade att diagrammet var selektivt och gav en falsk bild. Svensk fågeltaxering fick gå ut med ett pressmeddelande för att förklara att SVT Vetenskap hade tolkat populationsutvecklingen korrekt. 

– SVT Vetenskap presenterade dessa data så som vi skulle gjort utifrån den kunskapen vi har, säger Åke Lindström.

Utvecklingen för lappmesen framgår också tydligt i den senaste årsrapporten. Där står att den minskat med i snitt nästan 5 procent per år de senaste 25 åren och att det är statistiskt säkerställt. 

Att dra slutsatser om enskilda år eller enskilda rutter gör Svensk fågeltaxering i stort sett aldrig. Det finns för stora slumpmässiga faktorer inblandade. Dåligt väder eller att en av fågelskådarna bara råkar titta åt fel håll vid ett tillfälle eller att en fågel är tyst just när inventeraren går förbi kan påverka ett enskilt resultat, men utslaget på alla hundratals rutter runt om i landet brukar det jämna ut sig.

Rutterna har bevakats sedan 1975, men vad händer om miljön i en viss rutt förändras? Till exempel om en skog avverkas?
– Då fortsätter inventeringen – det är hela poängen. En runda som förr gick genom en fin äng kanske nu går genom ett villakvarter. Det är viktigt att se vad som händer i området om något förändras och det är exakt det vi vill komma åt.

Ortolansparv – en art som inte har det så lätt. Foto: Zsombor Károlyi

”Allt är inte åt helvete”

Hur går det då för Sveriges fågelarter? Åke Lindström är noga med att påpeka att det går bra för ungefär lika många arter som det går dåligt. ”Allt är inte åt helvete”. Sverige får också allt fler häckande fågelarter. Om man väljer att se det som positivt eller negativt lämnar han åt andra att bedöma. 

– Jag är personligen allra mest orolig för ortolansparven. Den levde förr framför allt i jordbruksmark, men de få häckande par som finns kvar hittas idag även på kalhyggen, flygfält och ruderatmark. Det kan rimligen inte vara så att det inte finns tillräckligt med lämpliga livsmiljöer för den i Sverige. Det är med största sannolikhet jakten i Frankrike som är problemet för ortolansparven.

När det gäller bekymmersamma naturtyper så lyfter Åke Lindström fjällnära skogar. Både lappmes och tallbit har haft negativa trender och det beror troligen på det tryck som idag råder på de fjällnära skogarna. 

Ett intressant exempel som säger en del om hur knepigt det kan vara med att värdera populationstrender är backsvalan. Den har minskat kontinuerligt i snart 50 år. 

– Det kan förvisso ha hänt saker i Afrika, men backsvalan måste ha varit väldigt ovanlig innan människan började exploatera. Den lever naturligt i rasbrinkar längs stora älvar och vid kusten. När vi började utvinna grus och sand skapades fantastiska livsmiljöer för backsvalan. Av miljöskäl lägger vi nu igen grustäkter och många av dem växer igen. Vi plockar därför bort livsmiljöer som vi tidigare skapat. Är det ett bekymmer att backsvalan minskar? frågar sig Åke Lindström.

Ejdrar. Foto: Erik Hansson

Ännu mer komplicerat är statistiken för ejdern. Arten gynnades av övergödningen i Östersjön, men när nu vattnet börjar bli lite renare på sina håll så minskar ejdrarna. Samtidigt ökar havsörnarna i antal efter att gifterna i naturen minskat och eftersom de emellanåt äter ejdrar blir två miljömässiga framgångar, något förenklat, ett hårt slag mot ejdern.

Sådana detaljer vet vi delvis tack vare Svensk Fågeltaxering och de ideella krafterna bakom projektet.

Behövs det fler som engagerar sig?
– Absolut. Medelåldern hos till exempel punktruttsinventerarna är hög och ingen räknar tyvärr fåglar för evigt. Men oavsett ålder är många fler välkomna.

Vad krävs för att man ska kunna vara med?
– Vi vill att man ska känna igen lätena hos arterna i den miljön där man går. Lätena är nyckeln, så man måste vara en ganska bra fågelskådare. Men man måste inte kunna allt och man lär sig undan för undan. När jag själv, som skåning, började inventera fåglar i Lappland var jag tvungen att lyssna in mig på till exempel svartsnäppans spel och tallbitens sång, avslutar Åke Lindström, en av årets över 800 miljöhjältar 2021.

LÄS ÄVEN:
Ny stor rapport om hur det går för Sveriges fåglar
• Oroväckande rapport om skogens fåglar i Sverige

• Läs mer om Svensk fågeltaxering på deras webbplats. Senaste årsrapporten hittas här och information om hur du engagerar dig hittas här.