Årets första frimärken har fokus på natur och miljö

Frimärket har formgivits och graverats av Lars Sjööblom efter Ferdinand von Wrights målning från 1861, ”Hafsörn förtärande sitt rof”.

Frimärket har formgivits och graverats av Lars Sjööblom efter Ferdinand von Wrights målning från 1861, ”Hafsörn förtärande sitt rof”.

Årets första frimärken 2016 har fokus på natur och miljö. Årets gemensamma Europa-frimärke har budskapet ”Tänk grönt” och ett 50 kronors-frimärke med en havsörn på ”visar ett exempel på en hotad art som räddats”. 

Europa-frimärket i offsettryck har formgivits av Eva Wilsson efter en förlaga av Doxia Sergidou.

Europa-frimärket i offsettryck har formgivits av Eva Wilsson efter en förlaga av Doxia Sergidou.

Förutom havsörnen och ”tänk grönt”-frimärkena släpptes också ett ark med följande motiv med kopplingar till Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm:
frimarke-3
• Fostret av kvagga (Equus quagga quagga) fördes hem från Sydafrika 1775 av Linnélärjungen Anders Sparrman. Fostret är ovärderligt eftersom kvaggan är utrotad. Motivet visar också museets stora kupol som besökaren ser den från entréhallen.

• Dinosaurieungen, en Maiasaura, är en rekonstruktion av ett 75 miljoner år gammalt fossil, funnet i USA. I bakgrunden syns en nutida kungsbräken (Osmunda regalis), en ormbunke som är i det närmaste oförändrad sedan dinosaurietiden.

• Blomman är ett 80 miljoner år gammalt fossil som hittades i Skåne och döptes efter Sveriges drottning Silvia till Silvianthemum suecicum. Blomman kompletteras med starkt förstorade pollenkorn från maskros, vårtbjörk och en amarantväxt.

• Dykarskalbaggen ( Hydroporus figuratus ) beskrevs 1826 av insektsforskaren Leonard Gyllenhaal. Andra forskare menade att Gyllenhaals fynd bara var en färgvariation, men DNA-forskning har visat att dykarskalbaggen är en egen art. Bakgrunden visar kiselalger.

• Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet var först i världen med att kartlägga mammutens hela arvsmassa med hjälp av fynd från Sibirien. Men gåtan varför mammuten dog ut för omkring 4 000 år sedan är fortfarande inte helt löst.

Källa: Pressmeddelande