Allt snabbare försurning i Norska havet och ökning i Skagerrak

Koraller drabbas hårt av försurningar. Foto: NOAA Photo Library – Flickr: expl2311, CC BY 2.0, 

Norska Miljødirektoratet, motsvarande Naturvårdsverket, visar med nya resultat från ett övervakningsprogram om havsförsurning att Norska havet blir surare i högre tempo än man tidigare trott och att även Skagerrak blir allt surare. 

Att havens pH-värden varierar är naturligt. Om våren när solljuset blir starkare ökar mängden växtplankton i haven och surhetsgraden stiger. På hösten när plankton dör och bryts ned sjunker pH-värdena igen. Men även människans utsläpp påverkar pH-utsläppen.

LÄS ÄVEN: • Försurade världshav kommer ge traumatiska förändringar

– Nu har vi övervakat tillståndet i flera år och det gör att vi kan vara säkra på att havsförsurningen beror på yttre påverkningar och inte bara är en naturlig variation, säger Ellen Hambro, chef för Miljødirektoratet, i ett pressmeddelande.

I mätningar som Havforskningsinstituttet, Norsk institutt for vannforskning (NIVA) och Uni Research genomfört visas nu att försurningen går allt snabbare på djupt vatten i Norska havet. Man tror att det beror på att människans koldioxidutsläpp, som aldrig varit högre än idag, orsakar försurning. Inte minst eftersom kalla hav, som de längs Norges kust, har lättare att ta upp mer koldioxid och ännu större spås förändringen bli i ett varmare klimat i framtiden.

Surare hav drabbar flera arter och forskare räknar med att försurningen kan mångdubbleras det här århundradet. Störst förändringar väntas i Barents hav, runt Svalbard och i Norra ishavet.

Bland annat kallvattenskoraller, som i värsta fall kan dö ut eller konkurreras ut av arter som tål försurningen bättre.

– Vi följer noga vad som sker med korallerna och hur havsförsurningen kan påverka dem. Det genomförs därför undersökningar av koraller i år, i ett område i Hardangerfjorden, säger Ellen Hambro.

Det här är egentligen inget nytt. Redan 2008 rapporterade forskare om att Norska havet försuras rekordsnabbt. Ulf Riebesell, professor i biogeokemi vid Universität Kiel i Tyskland, sa då till Forskning & Framsteg att ”läget kan bli kritiskt redan om 20 till 40 år” (11-31 år idag). Enligt honom är också stigande temperaturer och sjunkande pH i haven två sidor av samma mynt, med samma lösning: minskade utsläpp av koldioxid i jordens atmosfär.

Källor: Miljödirektoratet och Forskning & Framsteg