Alla djur har lika dåligt korttidsminne

Nötskrika som fyller på vinterförrådet. Foto: Erik Hansson

Nötskrika som fyller på vinterförrådet. Med sitt specialiserade minne minns den var nöten göms. Foto: Erik Hansson

Enligt en grupp forskare vid Stockholms universitet är resultaten tydliga: Apor minns inte bättre än råttor eller andra djur. Däremot har djur ”specialiserade minnen” för viktig information.

Forskningen, som utförts av Johan Lind och hans kollegor vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, har gått igenom nästan 100 minnesexperiment på 25 olika arter. Slutsatsen är att djur har olika sorters minnen. I korttidsminnet lagras nästan vilken information som helst, men den försvinner efter några sekunder eller minuter. Djurs specialiserade minnen används för att komma ihåg viktig information som till exempel var föda har gömts, vad som är giftigt och andra individers utseende eller läte.

Alla djur, förutom människan, verkar ha dåligt korttidsminne, men minns viktig information länge. Vi människor gör inte denna tydliga uppdelning och kan komma ihåg smaken av ett tuggummi från barndomen, men glömma bort var vi lagt hemnycklarna förklarar Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet.

Varför har inte att andra djur än människan utvecklat bättre korttidsminne? Skulle det inte gynna dem?
– En möjlighet är att ett så öppet minne gör det väldigt svårt att sålla relevant information från irrelevant information. Ju mer öppet ett minne blir desto mer information måste filtreras, berättar Johan Lind.

Ladusvalor. Foto: Erik Hansson

Ladusvalor kan komma ihåg en partner hela livet, lära sig öppna rörelsestyrda dörrar, men glömmer bort en boll strax efter att den gömts. Foto: Erik Hansson

Var dras gränsen mellan korttidsminne och specialiserade minnen?
– Bra fråga. Det vi har sammanställt är studier som just testar det här generella minnessystemet. Tänk att jag visar dig en grön boll i min egen hand. Sedan döljer jag bollen genom att knyta handen. Nu ser du ingenting. Efter en liten stund håller jag fram båda händerna, öppna, och i den ena handen håller jag samma gröna boll och i den andra handen håller jag en röd boll. För dig är det trivialt att minnas att jag först visade dig den gröna bollen, men i dessa tester förlorar alla andra djur som testats minnet av den gröna bollen efter ett antal sekunder eller ett par minuter. Man kan tänka på det här minnet som det som möjliggör för djur att lära sig om vilka stimuli som helst i omvärlden. Om vi tar husdjur så kan dessa lära sig om massor av saker som individer av den arten aldrig tidigare mött. Men djuren verkar inte kunna gå runt i sin miljö och komma ihåg massa saker för att sedan använda den informationen vid senare tillfälle.

Vad har er forskning för koppling till experimentet ”Pavlovs hundar” där en klocka som associeras till mat får hundars salivproduktion att öka?
– Kul att du nämner Pavlov, för det beskriver en hel inlärningssituation istället för bara ett test av minnen. Vid klassisk betingning associeras ett stimulus som just är meningsfullt för ett djur (det obetingade stimulit) som en matbit eller lukt av mat med något som inte är meningsfullt (som en klockringning – det betingade stimulit). Men den här typen av inlärning, att lära sig att klockringning följs av mat, bygger på att samma sak upprepas ett antal gånger så att en association formas. I den typen av studier vi analyserat handlar det inte om associationer mellan olika stimuli utan om hur länge djur kan hålla ett stimulus i huvudet.

Johan Lind tar sedan upp ett exempel med ladusvalor och berättar att djurs generella minnessystem under en kort tid kan komma ihåg vad som helst som djuret kan förnimma.
– Därför kan en ladusvala lära sig att flaxa framför en rörelsedetektor för att öppna en dörr trots att svalor historiskt sett levt i miljöer utan rörelsedetektorer. Men för en svala som flyger förbi en rörelsedetektor kommer minnet av den här rörelsedetektorn försvinna efter en kort tid. Om däremot en svala är ute och flyger och av en händelse stöter på en bra häckningsplats är det möjligt att svalan minns den här platsen en längre tid. Den typen av information skulle kunna vara ett exempel på relevant biologisk som svalan minns länge och kan använda sig av när ett behov av häckningsplats uppstår.

Erik (4795 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!