Alexandre Antonelli viger sitt Sommar i P1-program åt biologisk mångfald

Alexandre Antonelli iklädd Sommar i P1-huvudbonaden. Foto: Henrik Brunnsgård

Bland årets sommarpratare finns flera som kommer prata mycket om miljön. Klimatforskaren Gunhild Rosqvist kommer prata om hur världen kommer att förändras i framtiden och Henrik Ekman, känd som berättarröst i SVT:s naturfilmer, ska ta upp hur vi försöker styra naturen med förödande konsekvenser. Forskaren Alexandre Antonelli viger hela sitt sommarprat åt sitt favoritämne; biologisk mångfald.

Alexandre Antonelli har ägnat sig åt biologisk mångfald i hela sin karriär och varit intresserad av naturen sedan barnsben när han utforskade regnskogen i födelselandet Brasilien. Efter att ha utbildat sig till biolog både i Brasilien och Sverige har han haft en lång rad forskartjänster och grundade bland annat Gothenburg Global Biodiversity Centre. Han har också varit gästprofessor vid Harvard och Oxford och är nu forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew i Storbritannien. 

I sitt sommarprogram ska han, inte helt oväntat, prata om biologisk mångfald. 

– Jag ska ta upp vad det är, vad det betyder, vad som sker just nu och vad vi kan göra för att rädda den. Det är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Jag kommer trots allt från världens mest artrika land, berättar han några dagar innan hans program ska spelas in. 

Det började i Amazonas
Det var på upptäcktsfärd i regnskogen som fascinationen över arterna väcktes. Det var också där han märkte vilken förödande effekt människan kan ha när skogar han lekte i plötsligt försvann och omvandlades till plantager eller jordbruksmark. 

Nu har han fått i uppgift att berätta om sitt favoritämne i Sommar i P1. Ett större genombrott för ämnet biologisk mångfald är svårt att tänka sig, även om exempelvis Anne Sverdrup-Thygeson lyfte ämnet ordentligt för två år sedan.

Är lyssnarna redo för ett sommarprogram om biologisk mångfald nu?
– Absolut. Jag tror inte att intresset för naturen och miljön varit så här stort på länge. Framför allt kanske i ett engagemang för klimathotet som tagit över andra delar av miljöförändringarna. Det är ingen tävling, men det är två stora, olika utmaningar som har många beröringspunkter. Det som är dåligt för klimatet är ofta dåligt för biologisk mångfald, men det finns också lösningar som hjälper båda kriserna. Tyvärr finns det inte lika mycket kunskap om biologisk mångfald. Som en vän till mig sagt: ”krisinsikten är ganska usel”. Här i Sverige är många ovetande om vår roll i krisen och om hur vår miljöpåverkan sträcker sig långt bort utanför våra gränser.

Det sägs allt oftare att försämringen av den biologiska mångfalden är ett lika stort hot som klimatkrisen. Vad säger du om det?
– Jag gillar serierutan med en bild på flera höga vågor som närmar sig (se nedan). Den minsta, men närmaste står det covid på. Därefter kommer en större våg med klimathotet och sist den största vågen som är krisen för biologisk mångfald. Man ska respektera de stora utmaningarna och vi drabbas nu av många olika kriser, men i långa loppet är förlusten av biologisk mångfald något som kommer drabba oss under väldigt lång tid. Många andra kriser kan lösas på några år eller årtionden, men förlusten av biologisk mångfald kan ta miljoner år för att återhämta sig till tidigare nivåer. Vissa artgrupper är särskilt drabbade, som däggdjuren där nuvarande takten av utrotning är nu 1700 gånger snabbare än innan mänsklig påverkan och är på väg att bli värre.

Hur har denna utrotning visat sig i mänsklighetens historia?
– Den har oftast kommit i två vågor. Den första utrotningsvågen drabbade nya öar och kontinenter när människan kom dit. Till exempel Hawaii, Australien och Nordamerika. Ganska snabbt efter människans ankomst utrotades arter. Sedan finns det en andra, ny utrotningsvåg som kom ungefär efter den industriella revolutionen och då framför allt med den moderna jordbruksexpansionen i världen.

Hur kan man förklara för folk varför förlusten av biologisk mångfald är ett så stort hot?
– Under hela den mänskliga utvecklingen har vi förlitat oss på vad naturen kan ge oss. Forskning som vi gjort på Kew kom fram till att det är ungefär 30 000 växtarter som vi använder eller har använt för vår mat, till våra byggnader, mediciner och annat. Svaren på många av våra medicinska utmaningar finns troligen i naturen. Det finns till exempel miljontals olika svampar som vi inte börjat analysera än. Dagens och framtidens sjukdomar och matförsörjning kan vara beroende av arter som vi inte känner till idag. Arter försvinner inte heller utanför ett sammanhang. Om till exempel regnskog skövlas så försvinner även andra värden som till exempel rent vatten och ren luft. Det får stora konsekvenser för lokalt klimat som blir mycket torrare och påverkar människor i området. Men det släpper också ut stora mängder växthusgaser och påverkar även mänskligheten globalt. 

Alexandre Antonelli förklarar att vi i framtiden kommer behöva grödor som tål mer extrema väder, mer torka och som är salttåliga på grund av havsnivåhöjning. Det behövs större kunskap om släktingar till våra grödor för att vara förberedda inför framtiden.

– Jag uppfattar att vi i Sverige är ganska naiva och tror att vi kan skövla Borneo och Amazonas och hoppas att allt kommer se likadant ut. Men det kommer ske väldigt stora förändringar på kort tid. Mer extrema väderförhållanden sätter enorm press på matförsörjningen. Det kommer påverka hela världens stabilitet och vi är inte isolerade i Sverige. Det mesta som finns i svenska affärer kommer från andra delar i världen. Vi är beroende av omvärlden och den biologiska mångfalden.

Det är lätt att bli nedstämd när man pratar om biologisk mångfald, men vad får dig hoppfull inför framtiden?
– Vi kan jämföra med klimatkrisen. Om vi helt slutar producera växthusgaser så tar det ändå årtionden innan klimatet stabiliseras. Men stoppar vi skövlingen av naturen får vi ett bättre läge redan imorgon. Positiva förändringar och återhämtning kan ske snabbt. Covid-krisen visade att om vi bara förstår hotet så kan det ske förändringar väldigt snabbt. 

Alexandre påpekar också att biologisk mångfald inte bara är noshörningar i Afrika, det är även vad som händer i din egen trädgård. 

– Om du odlar växter som insekter älskar i din trädgård eller gör en damm så blir du en del av förändringen. Det blir mer konkret. Med klimatet ser man inte förändringen på samma sätt. Det är lätt att känna sig nedstämd, men det finns anledning att känna hopp. Vi kan alla bidra. På riktigt. Det går att vända på den här trenden om vi alla försöker och gör rätt för oss. 

Datum för sommarpratarna i artikeln:
• Henrik Ekman: 20 juli
• Gunhild Rosqvist: 30 juli
• Alexandre Antonelli: 11 augusti