17 svenska forskare: Ett miljövänligt samhälle utan fokus på tillväxt är möjligt

Lokalt, småskaligt jordbruk är en möjlig hållbar framtid. Foto: Maths Nilsson 

Att producera och konsumera som vi gör idag bedöms av allt fler som ohållbart på en planet med ändliga resurser. Ett hållbart samhälle utan fokus på tillväxt är dock möjligt, enligt 17 forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds Universitet.

Världens naturtillgångar är inte oändliga. Med en allt större konsumtion, både på grund av vårt livssätt och på grund av att vi blir allt fler, sätts jorden på hårda prov. Fortsätter vi leva så här förväntas nästan alla miljöproblem bli värre. Det menar 17 forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds Universitet som studerar vad som händer med ett samhälle som inte fokuserar på tillväxt.

LÄS ÄVEN: • Rekordvarm jord har passerat 4 av 9 hållbara gränser

I forskningsprojektet ”Bortom BNP-tillväxt” undersöker forskarna vad som händer med ett samhälle om tillväxten avstannar, men framför allt studerar de om ett hållbart samhälle är möjligt. Deras slutsats är att det är fullt möjligt och att det finns flera vägar att nå dit, men att det finns starka krafter som motarbetar ett hållbart samhälle.

De har utgått ifrån fyra hållbarhetsmål som måste vara uppfyllda i det framtida samhället. Varje person får max släppas ut 0,82 ton koldioxid (idag är det svenska snittet 11 ton!), att det råder demokrati, att samhället är rättvist och att invånarna har tillgång till  boende, utbildning, social omsorg och social trygghet samt gynnsamma förutsättningar för god hälsa.

LÄS ÄVEN: • Ny myndighet ska undersöka om politik håller sig inom planetens gränser

För att nå dessa hållbara mål har forskarna kommit fram till fyra möjliga scenarion:

Automatisering för livskvalitet
Med hjälp av teknikutveckling används robotar och automatisering med förnybar energi och resurssnål produktion så att mänsklig arbetskraft inte behövs i samma utsträckning. Tillräckligt med resurser produceras åt mänskligheten, som kan gå ner till att jobba ungefär tio timmar per vecka. Resten av tiden kan ägnas åt exempelvis sociala relationer och fritidssysselsättningar.

Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten
Hela samhället är fokuserat på att återanvända och återvinna med förnybar energi. Lagstiftningen främjar en kretsloppsinriktad ekonomi. Näringsämnen och biologiska ingredienser återförs till kretsloppet och ekonomin ”baseras i större utsträckning på tjänstekonsumtion av till exempel välfärdstjänster, kultur och naturupplevelser”.

Kollaborativ ekonomi
Delningsekonomin växer sig stark. Vi delar, hyr, lånar och byter med varandra snarare än äger och köper. Vi använder därmed färre resurser, det lönar sig privatekonomiskt och det ger mer kontakter med andra människor. Ekonomin baseras mer på samarbete än konkurrens och ”materiella resurser har alltmer förflyttats från privat till offentlig regi”.

Lokal självförsörjning
Istället för ökad globalisering och urbanisering har samhället utvecklats till att bestå av lokala marknader där kommuner och medborgare har allt större makt och inflytande över de lokala resurserna och sin egen utveckling. Det produceras inte mycket produkter och folk lever frivilligt enkelt. Vi arbetar mycket och en stor del av tiden är oavlönad eftersom vi är i stort sett självförsörjande

Är då något av dessa scenarion eller en blandning av dem möjliga? Mikael Malmaeus, nationalekonom och miljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, berättar för Aktuell Hållbarhet att det finns starka intressen i att behålla det ekonomiska systemet med ökad konsumtion av jordens ändliga resurser och de möter ett starkt motstånd från människor som inte accepterar det här sättet att tänka.

– Men när man pratar med vanligt folk så tycks de flesta inse att vi inte kan producera och konsumera mer och mer i all evighet. Dessutom leder det inte till att vi mår bättre. I Sverige har vi haft 100 procents tillväxt sedan 1985. Det innebär att vi idag är dubbelt så rika som för 30 år sedan men det har inte löst våra verkliga problem. Vi har varken bättre skola eller välfärd och arbetslösheten är inte lägre. Så sambandet mellan ekonomins tillväxt och samhällets välmående är egentligen väldigt svagt. Kunde man få människor att inse det och visa på alternativ så tror jag att folk skulle tänka till.

Till Forskning.se säger Mikael Malmaeus:
– Jag tycker att man ska vara ärlig och kunna säga att människor inte agerar tillräckligt mycket. Jag tror att forskare måste skrämmas mer för att få andra att förstå att det är en akut kris vi befinner oss i.

Källor: ”Bortom BNP-tillväxt”Aktuell Hållbarhet och Forskning.se

Erik (4805 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!