Allt magrare rovfiskar och sälar i Östersjön

Gråsäl. Foto: Niclas Ahlberg

Det har nyligen rapporterats igen om att sälen i Östersjön blir allt magrare. Det gäller även andra rovfiskar högst upp i näringsväven. Det finns en koppling till andra, mindre djur, klimatförändringarna och inte minst att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav.

Gråsälarna i Östersjön och Bottenhavet har brist på föda och de som syns är magrare än vanligt. Det berättar forskare, fiskare och säljägare för P4 Gävleborg. Orsakerna är troligen överfiske, en stor sälstam och ett obalanserat ekosystem.

Säljägaren Anna-Carin Westling berättar att sälen börjat äta fisk som normalt inte ingår i den huvudsakliga födan, exempelvis torsk och gädda. Hennes förslag på lösning är att öka jakten.

Koppling till små kräftdjur
2019 kom en ny studie som undersökte hur ett antal djurgrupper förändrats i antal och hälsa i Östersjön de senaste 20 åren. Den visade att det finns ett samband mellan torskarnas och sälarnas hälsa och tillgången på ishavsgråsuggor och vitmärlor. Dessa båda bottenlevande kräftdjur är viktig föda både för sälar och torskar, men också för strömmingen, som också äts av både torsk och säl.

– Vi vet att utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön har ökat kraftigt sedan 1990-talet, till stor del på grund av övergödning. Det leder till ett minskat livsutrymme för de bottenlevande bytesdjuren. Detta har bland annat lett till att ishavsgråsuggorna blivit både färre och magrare, säger Agnes Karlsson, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet

Näringskedja i Östersjön enligt studie från 2019. Uppifrån och ned från vänster: gråsäl, torsk, skarpsill, sill, ishavsgråsugga, djurplankton, vitmärla och underst: växtplankton. Bild: Agnes M. L. Karlson, Elena Gorokhova, Anna Gårdmark et al. – [1], CC BY 4.0

Extremväder påverkar
De cirka 1 cm långa vitmärlorna har också påverkats av extrema väderförhållanden. I början av 2000-talet kollapsade vitmärlan i Bottenhavet efter en period av extremt mycket regn som förändrade vattenkvaliteten i Bottenhavet.

– Klimatförändringar gör att vi troligen kommer att få se fler sådana här extrema händelser i framtiden. Om inte insatserna mot övergödning intensifieras så kommer sannolikt också syrebristen i Östersjön att öka ytterligare och leda till att de bottenlevande djuren totalt sett blir färre. Detta kan få stora effekter till exempel för de fiskarter som fiskas kommersiellt. Det är viktigt att man tar hänsyn till samspelet mellan olika arter i näringsväven både vid miljö- och fiskeförvaltning, säger Lena Bergström.

Ett av världens mest förorenade hav
Värt att komma ihåg i sammanhanget är att Östersjön är ett av världens mest förorenade havsområden. 60 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten är helt syrefri idag, så kallad bottendöd. Det är en yta som motsvarar 1,5 gånger hela Danmark. Mer än en femtedel (22 procent) av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är syrefria. Det kan jämföras med att ”bara” fem procent var syrefria mellan 1960 och 1999.

I syrefria vatten kan inte fiskar och andra djur andas, men däremot kan det hittas rundmaskar och vissa andra djur i dessa områden.

Landsbygdsministern: Krävs brådskande och omfattande åtgärder
Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) fick i december en fråga i Riksdagen av Elin Lundgren (S) om hon har för avsikt att vidta några åtgärder för att förbättra sälarnas situation och förhindra svälten som nu råder. Hon svarade bland annat så här:

– Östersjöns ekosystem kräver brådskande och omfattande åtgärder för att hantera grundorsakerna till de viktigaste miljöproblemen som föroreningar, övergödning och försämrade livsmiljöer, vilket påverkar fiskbestånden och havsmiljön i sin helhet negativt, svarade Jennie Nilsson. För flera fiskarter längs kusten medför den rådande miljösituationen att beståndssituationen är dålig. Regeringen har därför satsat över 200 miljoner kronor årligen för havsmiljöarbetet under 2020–2022.

LÄS ÄVEN:
Ny studie avslöjar hur lite torsk sälar äter
Fiskare kritiska till videoövervakning, men kastar allt mer torsk överbord
Östersjön mår dåligt – döda bottnar brer ut sig
Rapport om svenska fiskbestånd – allt sämre för gädda, ål och torsk
Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk
Så vill partierna försöka rädda ”akut dåliga” Östersjön

Källor: P4 Gävleborg, Riksdagen och SLU