WWFs stora rapport Living Planet: Krisen för naturen är värre än någonsin

Noshörning. Foto: Maths Nilsson 

Vi är på väg mot en häpnadsväckande kris, varnar Världsnaturfonden i sin nya rapport Living Planet Report. Antalet vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent, sett till genomsnittliga förändringar av populationer, på bara lite mer än fyra årtionden och människans påverkan på planeten får utrotningstakten av arter att bli 1000 gånger högre än normalt.

– Krisen är snabbare, större och mer enkelspårig än någonsin tidigare. Det är häpnadsväckande. Vi talat om 40 år. Det är inte ens ett ögonblick jämfört med historien för livet på jorden, säger Marco Lambertini, generalsekreterare för WWF.

Living Planet Report har undersökt 16 704 populationer av 4005 olika arter. Den kom fram till att bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med i snitt 60 procent mellan 1970 – 2014 och att 7 av 10 vilda ryggradsdjur riskerar att vara borta om bara två år, till 2020.

Massutrotningen av arter beror bland annat på att människor påverkar allt större ytor på planeten. Idag är det bara en fjärdedel av jordens landyta som är opåverkade av mänskligheten. Till år 2050 tror Världsnaturfonden att det kommer sjunka till 10 procent i takt med att exploatering, jakt, utsläpp, sjukdomar och klimatförändringar sprider sig i världen.

 – Nedgången och förlusten av vilda djur och växter har nått farliga nivåer. Nu måste vi vända kurvan uppåt för biologisk mångfald. Utan fungerande och friska ekosystem, som förser oss med jord, luft, vatten och hav, blir vi alla förlorare, säger Vicki Lee Wallgren, chef för WWFs arbete med skog och arter.

LÄS ÄVEN: • Världens djur har minskat i antal med 58 % sedan 1970 – värst för sötvattensarter

90 procent av alla havsfåglar har plast i sina magar, jämfört med 5 procent på 1960-talet och det förväntas bli värre eftersom det fortfarande hamnar 8 miljoner ton plast i haven årligen. Hälften av världens koraller på grunt vatten har försvunnit på tre årtionden och ännu värre är det för arter som är beroende av färskvatten. De har minskat med 83 procent på 40 år. Tropikerna är också hårt drabbade. Bara i Borneo försvann 100 000 orangutanger mellan år 1999 och 2015 och i Syd- och Centralamerika har populationerna av djur och växter minskat med 89 procent sedan 70-talet.

Vår ohållbara konsumtion ligger bakom och Sverige tillhör värstingarna
En av huvudorsakerna till att växter, däggdjur, fåglar, groddjur och reptiler minskar är enligt Världsnaturfondens rapport jordbruket och överexploatering, bland annat i form av avverkning av världens skogar. Det har drabbat 75 procent av alla arter negativt. Och dessa faktorer drivs av människans konsumtion. På 50 år har vår påverkan på jordens ekosystem, vårt gröna fotspår, ökat med 190 procent, enligt rapporten. Sverige tillhör ett av värstingländerna när det gäller hur vår konsumtion drabbar världens natur. Bara en handfull länder är tydligt värre, exempelvis USA och Kanada.

LÄS ÄVEN: • Svenskar bland de största miljöförstörarna i världen

För att stoppa utvecklingen krävs ett internationellt avtal i stil med Parisavtalet, men för att skydda naturen och den mänskliga påverkan. I dagsläget görs långt ifrån tillräckligt för att stoppa förödelsen.

– Vi är den första generationen som vet att vi förstör planeten och vi är den sista som kan göra något åt det. Åren fram till år 2020 kommer vara vår avgörande tid i historien, skriver WWF i rapporten.

Världsnaturfonden anser att det handlar om ett minimum av natur som måste skyddas eftersom det finns en gräns för mycket vi kan förstöra och den gränsen närmar sig snabbt.

LÄS ÄVEN: • Nu är planetens resurser slut för i år – det här måste göras

Det här måste göras
För att förbättra situationen rekommenderar Världsnaturfonden WWF att vi som privatpersoner ska åka mer kollektivt, dra ner på bil- och flygresor, minska köttkonsumtionen, handla mer hållbart, se över hemmets elkonsumtion samt spara och investera klimatsmart.

Världsnaturfonden vill se att regeringen ökar anslagen för biologisk mångfald i budgeten till 4 miljarder kronor per år, skyddar minst 20 procent representativa naturmiljöer på land och minst 30 procent av de svenska havsområdena. Det måste också satsas på nationella övervakningsprogram för flera artgrupper och Sverige måste uppfylla sina internationella åtaganden om biologisk mångfald (exempelvis för Aichi-målen i FNs konvention om biologisk mångfald).

Källor: WWF, Living Planet Report 2018 och CNN

Erik (4519 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!