Värsta korallblekningen hittills sker nu
Hela 84 procent av världens korallrev anses nu påverkade av den pågående massblekningen, som är den värsta som registrerats. Det är oroväckande både för det marina livet och världsekonomin.
Koraller på havsbotten i Australien.
Den första globala korallblekningen inträffade 1998. Då drabbades 21 procent av korallreven av värmestress till den grad att de bleknade. 2010 var det dags igen. Den här gången drabbades 37 procent. Därefter dröjde det bara fyra år innan hela 68 procent blektes i en värmebölja som dessutom varade i tre år till 2017. Den fjärde massblekningen påbörjades i början av 2023 och kallades redan i maj 2024 för ”aldrig tidigare skådad”. Forskarna var till och med tvungna att utöka mätsystemet med ytterligare nivåer för att kunna beskriva massblekningen som sedan dess bara fortsatt.
Den pågår fortfarande och nästan 84 procent av världens rev är påverkade av värmestress så illa att de bleknar. 82 länder, territorier och ekonomier är drabbade av skador.
Halverad yta med koraller sedan 50-talet
Korallerna har en chans att klara sig om förhållandena återgår till det normala tillräckligt snabbt, men om vattnet förblir för varmt under för lång tid dör korallerna. Den främsta orsaken till storskalig korallblekning är högre havstemperaturer och förra året var det varmaste som någonsin uppmätts med rekordhöga havstemperaturer och det tidigare rekordantalet marina värmeböljor runt om i världen tredubblades i fjol.
Takten som vi hettar upp vår planet med våra fossila bränslen har slagit hårt mot korallreven och därmed även mot det marina livet. Inte mindre än en tredjedel av allt känt marint liv är beroende av korallrev, och en miljard människor drar direkt eller indirekt nytta av dem. Det är extra sorgligt med tanke på att det levande koralltäcket anses ha halverats sedan 1950-talet.
Förlusttakten ökar
Global Coral Reef Monitoring Network har dessutom visat på en nedgång på 14 procent bara mellan 2009 och 2018. Fortsätter förlusten av korallrev till följd av klimatförändringarna i den nuvarande takten, vilket allt tyder på, kan det kosta världen 500 miljarder dollar årligen fram till 2100.
– Korallreven är mänsklighetens kanariefågel i kolgruvan för mycket mer än bara klimatförändringarna. Vad vi väljer att göra för att rädda dem, både från klimatförändringar och från överkonsumtion i våra ekonomier, kommer att avgöra deras framtid och påverka allt liv på jorden och allas livskvalitet fram till slutet av detta århundrade och därefter, säger David Obura, grundare av CORDIO East Africa, som övervakar korallrev.
