Varför finns det nästan inga räkor kring Norges laxodlingar?

Nordhavsräka. Foto: Alaska Fisheries Science Center via Wikimedia

Nordhavsräka. Foto: Alaska Fisheries Science Center via Wikimedia

Hos norska laxodlare har användningen av medel mot laxlöss exploderat de senaste åren. Från lite drygt 5000 ton år 2012 till över 43 000 ton i fjol. Enligt räkfiskare i området, som NRK pratat med, slår det hårt mot räkorna.

Flera räkfiskare som NRK pratat med menar att de knappt får några räkor i områden där det finns laxodlingar och de menar att det beror på kemikalierna som används mot de odlade laxarnas löss. Förr fanns det gott om räkor längs Norges västkust. Nu har beståndet minskat kraftigt och det har märkts under fyra års tid.

LÄS ÄVEN: • Vildlax-beståndet mer än halverat på 30 år – beror troligen på laxlöss och den odlade laxen.

Enligt räkfiskarna borde det vara olagligt att släppa ut dessa kemikalier i haven, men polisen menar att berörda myndigheter inte gett dem klara besked om att så är fallet.

Laxodlingar i Skottland. Foto: Richard Dorrell, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=14601979

Laxodlingar i Skottland. Foto: Richard Dorrell, CC BY-SA 2.0.

De allt större problemen med laxlöss, som kan leda till sår eller i värsta fall döden för laxarna, har fått laxodlare i Norge att använda allt mer kemikalier för att behandla laxarna. Dessa medel släpps antingen ner i de anläggningarna där laxarna lever eller så tas laxarna upp och tvättas. I takt med att laxodlingsindustrin och laxlusproblemen ökat har användningen av lusmedel exploderat. 2009 användes 308 ton aktiva substanser. 2015 var samma siffra 43 246 ton.

Den kraftiga ökningen av lusmedlet har även lett till andra problem.
– Vi ser en tiodubbling på några få år när det gäller mängden kemikalier som släpps ut i havet. Det här har bland annat lett till att många av lössen är resistenta. Kemikalierna verkar inte längre, så lusen överlever även om du behandlar, säger Maren Esmark,generalsekreterare på norska naturskyddsföreningen Naturvernforbundet, till Sveriges Radio.

Forskning har visat att räkor och andra organismer är känsliga mot kombinationer av laxlusbekämpningsmedel som Hydrogenperoxid, Azamethiphos, Deltamethrin och Cypermethrin, men det har ännu inte klarlagts i hur stor utsträckning det är farligt för räkorna. Att räkor minskat i antal är klart, men inte att det säkert beror på laxlusmedlen – det har helt enkelt inte forskats tillräckligt på fenomenet.

LÄS ÄVEN: • Västafrikas kollapsande fiskbestånd blir mat åt västerländsk köttproduktion och laxodlingar.

Räkfiskaren Tor Inge Larsen märkte att han bara fick 20 kilogram räkor i områden där han förr fick 400-500 kg under fem timmars fiske. I samma områden visste han att det släppts ut medel mot laxlöss. I den lilla fångst han fick hittade han honräkor utan rom. Det ska inte ske på den tiden av året så han beslöt sig för att skicka in några av räkorna till Havforskningsinstituttet för att få reda på vad som var fel.

Gullborg Søvik vid Havforskningsinstituttet i Bergen upptäckte mycket riktigt att många av räkorna saknade rom. Om det sker i stor omfattning kommer det få betydelse för räkornas möjligheter att föröka sig. Hon menar att det nu är tydligt att det krävs mer forskning på området, men trots att hon två år i rad sökt pengar för att forska om vad som är fel, har hon inte fått något anslag från Norges forskningsråd.

Även den tidigare chefen för Havforskningsinstituttet, Tore Nepstad, anser att det borde forskas mer på miljöskador på grund av laxuppfödningen.

– I efterklokhetens ljus hade vi nog kunnat ägna mer tid åt den sortens arbete de senaste 5-6 åren. Felaktig prioritering, det kan jag beskyllas för, men det var den prioritering jag gjorde utifrån den kunskap jag hade då, säger han till NRK.

Marine Harvest, en av de största laxodlingsföretagen menar att hydrogenperoxid inte är skadligt för havsmiljön eller andra arter.

Källa: NRK

Erik (4869 Posts)

Chefredaktör och grundare av Natursidan.se. Stötta vårt arbete – ge bidrag via bankgiro (5114-2529, företagsnamn Level 7) eller Swish (0730-385 185). Tack!