Vanligt med främmande arter i svenska fröpåsar

Det är Naturskyddsföreningen som undersökt innehållet i 77 blomfröpåsar från 18 företag. Det hittade tyvärr både främmande invasiva arter och att de flesta fröerna inte var uppodlade i Sverige. Deras slutsats är ett hårt slag mot de som tror sig vilja gynna närnaturen genom att så fröer:

– Fröpåsar kan påverka den biologiska mångfalden negativt.

De undersökte 1 229 fröer och hela 63,9 procent hade utländskt ursprung, bland annat från Kina och Indien, och är därmed sämre anpassade till svenskt klimat och kan påverka den biologiska mångfalden i Sverige negativt.

Hög andel invasiva arter

Dessutom framgick att nästan 80 procent av fröpåsarna innehöll minst en främmande växtart. Nästan alla (95 procent) främmande arter klassades även som att ha risk för att bli invasiv. 57 av 77 fröblandningar hade med främmande arter som riskerar att bli invasiva och därmed tränga undan inhemska växter och störa ekosystemets balans.

– Granskningen visar ett tydligt behov av ökad kontroll och tydligare reglering för de fröer som marknadsförs för att gynna biologisk mångfald. Det är oerhört viktigt att säkerställa att fröblandningar inte bidrar till spridning av arter som hotar de arter som vi särskilt försöker bevara. Brist på transparent och tillförlitlig information från företagen gör det både svårt och tidskrävande att ta reda på vilka arter som ingår i en blandning och varifrån fröerna kommer, inte minst för konsumenter. Därför behövs bättre märkning och redovisning av både artinnehåll och ursprung på de fröpåsar som säljs på den svenska marknaden, skriver Naturskyddsföreningen.

Bara två företag utan främmande arter i fröblandningarna

Följande 18 företag är inkluderade i analysen: Blanda Frön*, Eco Grow*, Florea*, Fröbanken*, Granngården*, GTG Nordic*, Hornum*, Impecta*, Nelson Garden*, Norrlands Blomsteräng, Olssons Frö AB*, Plantagen*, Pratensis, Runåbergs Fröer*, Skåne frö*, Turfline*, Wexthuset/Johnsons Seed* och Wexthuset/Seklos*. Alla med asterisk (*) hade främmande arter som anses ha mer eller mindre hög risk för invasivitet.

Eller med andra ord; enbart fröpåsar från Norrlands blomsteräng och Pratensis var utan främmande arter. Vilket visar på vikten att välja företag som specialiserar sig på svenska ängsfröer.

Naturskyddsföreningens tre tips vid köp av fröer:

• Efterfråga svenska fröer. Det framgår tyvärr dåligt på påsarna och i butiker.
• Samla egna fröer. De är anpassade till de förhållanden som råder där du bor.
• Läs på om främmande, inhemska och hotade arter så att du kan fatta mer medvetna beslut.

Källa: Naturskyddsföreningen