Väg ska byggas genom unik gammelskog i Västerbotten

En av de gamla granarna med Ofir Svensson. Foto: Patrik Nygren

Ofir Svensson står bredvid en av de äldsta granarna. Foto: Patrik Nygren

Abmoberget nära Sorsele är ett av de sista oskyddade vildmarksområdena nedanför fjällnära skog i Västerbottens län. Området är på cirka 1 800 hektar och har höga naturvärden med träd som är upp till 500 år gamla. Nu ska Sveaskog dra in en väg genom skogen.

Naturskyddsföreningen i Sorsele har inventerat delar av skogen och frågat Sveaskog vad de har tänkt göra, de har inte fått några svar. Naturskyddsföreningen befarar att området kommer att börja avverkas.

– En avverkningsanmälan trädde i kraft den 15 december. Avverkningen är för en skogsbilväg som går genom skyddsvärd skog och längre in i området. Förmodligen blir det sedan fler ansökningar om avverkningar i än mer känsliga områden, säger Urban Brännlund, medlem i Naturskyddsföreningen i Sorsele.

Claes Kindblom, avverkningsledare på Sveaskog skriver om den planerade vägen:

– Utmed den planerade väglinjen, som vi har för avsikt att förlänga, har vi avgränsat höga naturvärden och vi ser även att vägen kommer att tillgängliggöra toppen av berget för allmänheten.

Urban Brännlund kommenterar:

– De drar vägen genom den yngsta skogen, som är cirka160 år, därför att den inte ses som gammal jämfört med övrig skog där. Men orsaken till den unga skogen är en omfattande brand, med självföryngrade träd.

I inventeringsrapporten från Naturskyddsföreningen står det att ”områdets skogar är opåverkade av modernt skogsbruk och delar av området är att betrakta som urskog. Många gamla träd förekommer och den äldsta tallen som provborrats var 420 år och den äldsta granen 497 år!”

Patrik Nygren som är en av dem som  har inventerat området ideellt och skrivit delar av inventeringsrapporten säger:

– Det är ett av de finaste naturskogsområden som jag har sett under mina 25 år som inventerare.

Foto: Patrik Nygren

Del av Abmobergets skog Enligt Naturskyddsföreningen i Sorsele borde hela området på ca 1800 ha bli naturreservat. Foto: Patrik Nygren

29 rödlistade arter påträffades vid inventeringen, bland annat rika förekomster av de hotade svamparna doftticka och gräddporing. Kungsörn och tretåig hackspett, båda rödlistade, häckar i området. I skogen finns det även lavskrikor.

Det är spår av gamla bränder och brandljud i träden. Brandljud är en stamskada på ett träd, orsakad av värmen från en skogsbrand. Kring berget finns flera olika sorters naturtyper- lövbrännor (en lövbränna är ett skogsbestånd som har utvecklats naturligt efter brand) med gamla sälgar, äldre granskog, tallnaturskog där de äldsta tallarna är över 400 år, sumpskog och myrar, bäckar och skogstjärnar. På bergets högsta delar på nästan 700 meter över havet växer det subalpin skog med lågvuxna tallar och björkar.

Oskyddad naturskog med Urban Brännlund. Foto: Patrik Bylund

Oskyddad naturskog. Urban Brännlund, från Naturskyddsföreningen anser att hela området ska bli naturreservat. Foto: Patrik Nygren.

Delar av området är idag klassat som nyckelbiotop av Sveaskog men mycket av den finaste och äldsta skogen är inte det. Exempelvis så är området med den nästan 500 år gamla granen inte klassad som nyckelbiotop. Den ingår i ett av Sveaskogs frivilligt avsatta områden, vilket egentligen inte innebär något skydd eftersom frivilligt avsatta områden är utbytbara. Patrik Nygren säger:

– Det är nämligen så att i praktiken är det jättestor skillnad på det som bolagen avsätter och det som de klassar som nyckelbiotop. Nyckelbiotoperna får inte avverkas enligt FSC-certifieringen, medan avsättningar alltid är utbytbara.

Koralltaggsvamp vid Abmoberget, en av de rödlistade arterna. Foto: Patrik Nylund

Koralltaggsvamp vid Abmoberget, en av de rödlistade arterna. Foto: Patrik Nygren.

I ett mail skriver distriktschef Kristina Nilsson på Skogsstyrelsen att Sveaskogs egen inventerare har gjort inventeringar och hittat flera områden med höga naturvärden. Skogsstyrelsen har också gjort fältbesök på några delar av området och har haft en dialog med Sveaskog om avgränsningar och hänsyn.

– Utifrån sin certifiering (FSC) så avverkar Sveaskog inte nyckelbiotoper. I övrigt finns inga planer på skydd inom Abmoberget. Länsstyrelsen har inte heller prioriterat området för reservatsbildning, skriver hon.

Men enligt Naturskyddsföreningen så borde hela området bli ett naturreservat. Urban Brännlund menar att skogen ger många värden, även ekonomiska:

– Turism, Vindelälvsskolan, friluftsliv, universitet är bara några tankar om en framtid kring berget. Det finns en stor potential inom vandringsturism, menar Urban Brännlund.

Han säger att geografiskt är Sveaskogs marker vid Abmoberget synnerligen väl lämpade för dagsvandringar. Något som ständigt efterfrågas och bara ökar.

– Och undantar vi våra fjäll, så finns inte mycket att välja på för turister och andra som vill ut och vandra i skogslandskapet. Men framförallt, för våra barn så har vi ett stort ansvar. Att kunna se och ta på en gran som slog rot omkring åren då Christofer Columbus reste jorden runt, sätter perspektiv på det unika.

Urgammal gran som visade sig vara 497 år vid provborrning. Foto: Patrik nyberg

Gran som visade sig vara 497 år vid provborrning. Den står i ett av Sveaskogs frivilligt avsatta områden men som inte är klassat som nyckelbiotop. Foto: Patrik Nygren.

Länsstyrelsen i Västerbottens län känner väl till området och dess höga värden. Det inventerades i den så kallade SNUS-inventeringen 2003. Det var ett uppdrag från regeringen om att inventera alla natur- och urskogar på statlig mark. Per Nihlén på Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västerbotten skriver att de har en löpande dialog med Sveaskog om detta.

– I det här fallet har vi gjort bedömningen att den mycket stora andelen frivilliga avsättningar som Sveaskog har gjort fångar in merparten av de höga naturvärden som finns i området. Därför väljer vi att prioritera andra områden för formellt skydd.

Han skriver att Länsstyrelsen har begränsade resurser och tvingas till tuffa prioriteringar mellan olika skyddsvärda områden.

– I princip kan man tycka att ett sådant här område med gammal naturskog borde skyddas. Men inom ramen för det som ibland kallas för den svenska modellen ska ansvaret för skydd av skog delas mellan myndigheterna och skogsnäringen.

Näringens del av ansvaret består till viss del av de frivilliga avsättningar som skogsbolag gör. Per Nihlén säger att i fallet Sveaskog, skulle arealen skyddad skog räknas dubbelt, så till vida att Sveaskog fortsätter att räkna det som en avsättning även om det blir formellt skyddat som reservat.

– Vi spenderar massor med pengar men arealen skyddad skog ökar inte. Det är ytterligare ett skäl till att inte prioritera området för skydd som läget ser ut idag.

Claes Kindblom, avverkningsledare på Sveaskog skriver att Sveaskog känner till de höga naturvärdena i skogen.

– Vi har under sommarsäsongen naturvärdesinventerat stora delar av Abmoberget och då noterat att där förekommer skogar med höga naturvärden. Vi håller som bäst på att sammanfatta dessa inventeringar för att presentera ett förslag för SNF, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i början av februari.

Sveaskogs avsättningar markerade med rosa och det ser ju ganska imponerande ut, säger Patrik Nygren.- Men faktum är att mycket av den naturskog jag och andra naturvårdare vandrat i på berget inte finns med som avsatt. De röda spåren på kartan markerar hur jag och andra naturvårdare gått på berget.

Abmoberget med Sveaskogs avsättningar markerade med rosa. – Och det ser ju ganska imponerande ut, säger Patrik Nygren. Men faktum är att mycket av den naturskog jag och andra naturvårdare vandrat i på berget inte finns med som avsatt. De röda spåren på kartan markerar hur jag och andra naturvårdare gått på berget”.

"Abmobergets klassade nyckelbiotoper" är Sveaskogs klassade nyckelbiotoper markerade med lila gränser. Här kan man konstatera att en del av de finaste delarna finns med men tyvärr saknas också några av de allra finaste naturskogarna, bl a den med granen som var nästan 500 år gammal, säger Patrik Nygren.

”Abmobergets klassade nyckelbiotoper” är Sveaskogs klassade nyckelbiotoper markerade med lila gränser. – Här kan man konstatera att en del av de finaste delarna finns med men tyvärr saknas också några av de allra finaste naturskogarna, bl a den med granen som var nästan 500 år gammal, säger Patrik Nygren.