”Väckarklocka om klimatkrisen” – antarktiska arter hårt drabbade

IUCN har hand om den internationella rödlistan. I den senaste uppdateringen har flera stora förändringar skett och två av dem är kopplade till klimatkrisen.

Grethel Aguilar, generaldirektör för IUCN, säger att den nya kunskapen om de antarktiska arterna bör fungera som en väckarklocka och sporra till handling ”inom alla sektorer och på alla nivåer i samhället för att på ett beslutsamt sätt ta itu med klimatförändringarna”.

– När länderna förbereder sig för att samlas vid det rådgivande mötet om Antarktisfördraget i maj, ger de nya bedömningarna viktig information för beslut som rör denna majestätiska kontinent och dess imponerande djurliv. Antarktis roll som vår planets ”frusna väktare” är oersättlig – den ger oändliga fördelar för människor, stabiliserar klimatet och erbjuder en fristad för unikt djurliv, säger .

Kejsarpingvin

Situationen för kejsarpingvinen anses så pass allvarlig att den flyttats två steg på rödlistan – från kategorin Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Populationen ser ut att halveras fram till 2080-talet och bara mellan 2009 och 2018 har antalet minskat med ungefär 10 procent eller 20 000 vuxna pingviner. Den främsta anledningen är att havsisen försvinner allt snabbare. Efter 2016 har den varit på rekordlåga nivåer och kejsarpingviner behöver stora ytor av fast is för sina ungar och under perioden när de byter fjäderdräkt och inte är vattentäta. När isen smälter allt tidigare riskerar hela kolonier av pingviner att rasa i havet innan ungarna kan simma.

– Pingviner hör redan till de mest hotade fåglarna på jorden. Att kejsarpingvinen flyttats till kategorin Starkt hotad är en tydlig varning: klimatförändringarna påskyndar utrotningskrisen framför våra ögon. Regeringarna måste agera nu för att snabbt minska koldioxidutsläppen i våra ekonomier, säger Martin Harper, ordförande för BirdLife International, som ansvarar för fåglar på IUCN:s rödlista.

Antarktisk pälssäl

Ännu större försämring har upptäckts för antarktisk pälssäl. Den har flyttats tre steg från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Populationen har minskat med mer än 50 procent på bara 26 år. Från över 2 miljoner vuxna sälar 1999 till strax under en miljon år 2025.

Återigen är orsaken klimatförändringarna. Stigande havstemperaturer och krympande havsis driver krillen till kallare, djupare vatten vilket gör det svårare för sälarna att få tag på föda. Framför allt drabbas ungarna eftersom de inte får tillräckligt med mat under sina första år.

Andra hot är naturliga, så som späckhuggare och leopardsälar samt konkurrens om krillen med bardvalar.

Sydlig sjöelefant

Sydlig sjöelefant har flyttats två steg från kategorin Livskraftig till Sårbar (VU). Här är orsaken fågelinfluensan som blivit allt mer spridd över världen sedan 2020 och även drabbar däggdjur. I vissa kolonier av sydlig sjöelefant har sjukdomen dödat över 90 procent av de nyfödda ungarna och kraftigt försämrat många honor, som tillbringar mer tid på stränderna än hanarna.

Även här finns dock en koppling till klimatkrisen. Risken för sjukdomsrelaterad dödlighet hos marina däggdjur antas öka i takt med den globala uppvärmningen. Det gäller särskilt i polarregionerna eftersom djuren där inte utsatts för smittor i samma utsträckning tidigare. Dessutom lever de ofta tätt tillsammans i kolonier, vilket ytterligare ökar risken för smitta.

– Dessa utvärderingar är ett larm för alla sälarter i Antarktis. Vi är oroade över hur miljöförändringarna påverkar alla arter som är beroende av isen. Det finns ett akut behov av att övervaka effekterna av klimatförändringarna i Antarktis, säger Kit Kovacs, medordförande för IUCN SSC Pinniped Specialist Group.

Källa: IUCN