Urbana tvättbjörnar har påbörjat domesticering

Domesticering handlar inte om att människan avlar fram hund- och kattraser som ska vara lättare att sälja eller bättre på att jaga. Det handlar om att en art anpassar sig till den mänskliga miljön, som oftast innebär lättillgänglig föda och frånvaron av stora rovdjur.

De egenskaper som kan vara viktiga i skogen, som flykt och aggression, är inte alls lika gynnsamma i människans närhet, Här gynnas istället djur som är nyfikna och modiga. Men anpassningen kan även leda till fysiska förändringar.

Kortnosade släktingar från stan

I en ny studie visar forskare att tvättbjörnar i urbana miljöer har kortare nosar än sina släktingar på landsbygden. Det är enligt forskarna ett klassiskt tecken på domesticering tillsammans med förändringar i pälsfärg, öron och svansen, samt skiftningar i skallens och ansiktets form och mindre tänder. Egenskaper som kopplas till att djur blir mer toleranta och mindre aggressiva mot människor. På så sätt kommer de lättare åt överflödet som vi lämnar efter oss.

– Djur älskar vårt skräp. Det är en lätt tillgänglig födokälla. Allt de behöver göra är att uthärda vår närvaro, inte vara aggressiva, och sedan kan de äta sig mätta på allt vi slänger, säger Raffaela Lesch vid University of Arkansa, till Phys.org.

Forskargruppen arbetar nu med att se om liknande förändringar även kan ses hos andra urbana däggdjur, som bältdjur och opossum.

Källor: Frontiers in Zoology och Phys.org