Gå till innehållet

Udda fågelfynd kanske inte alls är vilse?

Är de fåglar som dyker upp på oväntade platser verkligen vilse? Eller är de en sorts upptäcksresande?

Vad är det som avgör varför det plötsligt dyker upp fågelrariteter på en plats flera hundra mil från deras vanliga flyttrutt? Hur kommer det sig att de ibland flyger så fel? Det är frågor som forskare från Cornell Lab of Ornithology och Point Blue Conservation Science har försökt ta reda på.

De felflugna irrfåglarna brukar i fågelskådningsvärlden benämns som rariteter och de är svårstuderade av naturen, berättar Benjamin Van Doren, biträdande professor vid institutionen för naturresurser och miljövetenskap vid Illinois universitet.

– Man vet aldrig var eller när de ska dyka upp. Det är oftast mycket oförutsägbart. Men det finns vissa platser som verkar vara magneter för sällsynta fåglar. En av dem är Farallonöarna utanför Kaliforniens kust. Av någon anledning dyker flyttfåglar som egentligen borde befinna sig på andra sidan kontinenten upp där varje år, berättar han.

Öarna ligger 50 kilometer väster om San Francisco och här har forskarteamet under sju års tid samlat in fjäderprover från sex arter av amerikanska skogssångare som dyker upp som sällsynta gäster på ön.

Flyger inte slumpmässigt fel

Med hjälp av en specifik isotop kunde forskarna komma fram till exakt var i häckningsområdena som fåglarna kom ifrån.

– Man skulle kunna tro att vilken fågel som helst kan flyga åt ett slumpmässigt håll och hamna var som helst, men det var inte vad vi fann. En annan hypotes är att fåglar som lever tätt i vissa områden är mer benägna att bli irrfåglar. Våra resultat stödde inte den idén heller, säger Van Doren.

Det är alltså varken slumpen eller hård konkurrens om föda som får rariteter att dyka upp och glädja fågelskådare på oväntade platser.

Spegelvända upptäcksresande

En annan äldre teori, som bland annat baserats på forskning på just Farallonöarna under 70-talet, är att vissa fåglar flyttar ”spegelvänt”, som forskarna kallar det. Istället för att flyga åt sydost som majoriteten av fåglarna inom arten gör, så flyttar vissa individer åt sydväst istället. Denna teori får stöd även av den nya forskningen, men det är troligen inte hela förklaringen.

Van Doren menar att dessa irrfåglar förvisso flyger fel och spegelvänt, men att de har möjlighet att etablera nya flyttningsrutter eller övervintringsområde längs västkusten. Med lite tur kanske dessa platser visar sig lämpliga. Felflygarna skulle då kunna fungera som upptäcksresande som återvänder till häckningsområdet med berättelser om utmärkta övervintringsplatser.

– Med klimatförändringarna kan platser som tidigare var ogästvänliga nu vara lämpliga att övervintra på. Irrfåglar kan vara början på att populationer anpassar sig till förändrade livsmiljöer och kan faktiskt vara en kritisk del i cykeln för utbredningsförändringar hos flyttfåglar. Man kan se dessa sällsynta fåglar som möjliga föregångare för populationsförändringar och förskjutningar i den geografiska utbredningen. Dessa rariteter skulle kunna vara vilsekomna fåglar som inte kommer att överleva, men det finns ett annat perspektiv också: kanske är de inte så ”vilse” trots allt. Kanske är de utforskare, säger Van Doren.

Källor: University of Illinois och Ornithology

Mer att läsa