Tusentals protesterar mot Vattenfalls planer på kärnkraftverk i naturreservat

Vattenfall har ansökt om att upphäva delar av Biskopshagens naturreservat för att bygga nya reaktorer vid Ringhals kärnkraftverk.

– Väröhalvön är den plats i Sverige som vi bedömt är bäst lämpad för ny kärnkraft inom en rimlig närtid. Samtidigt är det planerade området för anläggningen trångt och vi har redan tidigare berättat att delar av naturreservatet Biskopshagen kommer att behöva tas i anspråk. Vi har nu gjort noggranna undersökningar och kommit fram till att det inte kommer att vara möjligt att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön om naturreservatet kvarstår, sa Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, i ett pressmeddelande 2024 när ansökan skickades in.

”Bör inte kunna ske i dagens Sverige”

Kritiken har varit stark och idag lämnades det in 4 617 namnunderskrifter mot planerna. Greenpeace, som sammanställt yttrandet anser att ansökan bör avvisas eftersom det inte föreligger “synnerliga skäl” att upphäva naturreservatet, vilket krävs enligt miljöbalken. Dessutom kan exploateringen strida mot EU:s art- och habitatdirektiv då det inte gjorts tillräckliga inventeringar av vilka arter som finns i området och hur det intilliggande Natura 2000-området Båtafjorden kommer påverkas.

– Att förstöra ett unikt naturreservat som hyser 90 fridlysta och skyddade arter för att bygga ny kärnkraft är absurt och bör inte kunna ske i dagens Sverige. Därför är det glädjande att Vattenfalls planer har väckt stort engagemang och att flera tusen nu kräver att projektet skrotas och naturreservatet bevaras, säger Daniel Bengtsson, kommunikationschef för Greenpeace Norden och boende i Varberg.

”Ursäkt för svag klimatpolitik”

Greenpeace har också bett om ett kompletterande expertutlåtande från den tyska fysikern Oda Becker, medlem av INRAG (International Nuclear Risk Assessment Group). Becker anser att osäkerhetsfaktorerna är många. Dels tenderar de småskaliga modulära reaktorerna (SMR) bli betydligt dyrare än man trott och inte lika konkurrenskraftiga som stora reaktorer. Kostnaden beräknas också bli 3-5 gånger högre per genererad megawattimme (MWh) för SMR jämfört med sol- och vindkraft. Slutligen har SMR-projekt hittills tagit betydligt längre tid än vad tillverkarna hävdar. Det bedöms som osannolikt att SMR kommer att kunna bidra till klimatmålen före år 2050.

– Om ansökan beviljas riskerar vi att stå med ett förstört naturreservat och en byggarbetsplats som aldrig blir färdig. Klimatkrisen kräver lösningar här och nu. Forskningen är tydlig: sol och vind är det snabbaste och billigaste sättet att få ner utsläppen. Det är det som är framtiden, inte osäker kärnkraft, säger Daniel Bengtsson.

Även Naturskyddsföreningen är skeptiska till SMR-reaktorer:

– Att satsa på små modulära kärnkraftverk just nu blir troligen både dyrt och tidskrävande, en onödig distraktion från den snabbare, billigare och säkrare utbyggnaden av vindkraft och solenergi. Forskning visar att de länder som de senaste 25 åren satsat på kärnkraft har haft en sämre utveckling för förnybart än andra, och mindre utsläppsminskningar än de länder som fokuserat på förnybar energi. I den svenska debatten syns en tendens att de politiska intressen som vill satsa på kärnkraft använder den som en ursäkt för en i övrigt svag klimatpolitik, skriver föreningen.

Källa: Greenpeace